Jag och min sambo har varit tillsammans i ca 6 år. Vi har diskuterat barn flertalet gånger de senaste åren, och efter alla dessa år, så känns det inte som om det är någon idé att vänta längre. Vi har våran villa, som vi är nöjda med. Vi har båda ett bra jobb och vi är trygga i vårt förhållande. Nog för att mitt yrke för med sig lite osäkerhet, men eftersom att jag har klarat av de värsta av downswings, gång på gång – utan att gula eller tappa modet – så kan jag inte känna mig mer säker i mitt spel. Jag vet att jag är en vinnande spelare och jag ser ingenting som skulle komma att ändra på det…
När jag fick reda på att jag skulle bli pappa blev jag chockad. Nog för att vi har pratat om det och så, men man är nog aldrig riktigt förberedd för en sådan bomb till nyhet. Jag kräktes av nervositet två gånger den kvällen, och gick runt som en chockad zombie i flera timmar. Plötsligt dök massa frågor upp i bakhuvudet som man aldrig har tänkt på förut: Är jag redo för detta? Klarar jag av detta? Har jag gjort allt jag vill göra innan det är dags att skaffa barn? Min skalle snurrade av analyser, och jag kan garantera att ett turnbeslut där du ska komma fram till om din motståndare bluffar eller inte – plötsligt kändes som en droppe i havet.
Dagen efter, när chocken hade släppt lite grann, började andra känslor dyka upp i sinnet. Jag kände mig stolt, hedrad och glad. ”Jag ska bli förälder”… Tanken att en gång få vara med om något så stort som att sätta ett barn till världen känns nu mer bara mäktigt och underbart. Rädslan, som till början fanns där i bakhuvudet, är bortblåst. Den har bytts ut mot ett sinnestillstånd av förväntan, längtan och mod. Med mod syftar jag på; ansvar, mognad och en löpeld av nya förutsättningar. ”Jag ska bli förälder”…
För några dagar sedan var vi hos barnmorskan för att lyssna på barnets hjärtljud. Det var fränt som fan. Det känns lite surrealistiskt att veta att ens barn ligger där inne någonstans, men hjärtljuden gjorde det hela snäppet verkligare.
Jag antar att jag måste vinna en hel del pengar innan den 21:e oktober…i alla fall om min sambo får bestämma. Min flickvän är maniskt shoppingberoende. Många gånger använder jag medicinska termer för att förstärka det jag har skrivit, men i detta fall är det sant. Hon blir som ett besatt virrevarv när hon far från butik till butik och från internetsajt till internetsajt. Tror ni barnbeskedet har gjort det hela bättre? Det går inte en dag utan att hon visar mig diverse bebisartiklar på internet: ”Titta, en sån ska vi ha!” Sängar, barnvagnar, kläder, barnrum. Jag bara ser dollarhögarna rulla in på ”Barnens hus”. Dessa saker är inte gratis heller. Barnvagnen HON har bestämt sig för kostar typ 5 inköp på mina nivåer och sängen inte långt under. Det verkar som om min flickvän tror att barnet kommer i morgon, och när hon ständigt ber mig att åka till stan och ”bara titta” på grejer, så ber jag henne att slå upp ordet ”realitycheck” i ordlistan. Barnet kommer inte för än om 6 månader min lilla vän…
Pokern har gått segt hela april. Mitt badbeat-stim har lugnat ner sig lite, och jag har hämtat upp förlusterna. Nu väntar jag bara på en rusch á NPPA87, så ska det nog sluta en bra bit upp denna månad också.
Ni som suktar efter handanalyser får vänta till mitt nästa inlägg. Jag skriver inte ifrån min vanliga dator idag, och har därför inte tillgång till PokerTracker.
Jag återkommer.
Allt gott,
NPPA87