Av: Åsa Holmberg
Du har säkert hört talas om Jan ”Hatten” Helander. Om inte annat så genom hans blogg som tidigare gick genom Expressen (”En gamblers vardag”, där han tillsammans med några kumpaner delar med sig av idel bettingtips på både hästar, fotboll och allt möjligt annat). Idag är det den kommersiella sidan gamblersvardag.se som de lägger både tips och energi på.
Även om ”Hatten” är väldigt passande på Janne så undrar jag förstås var smeknamnet kommer ifrån. ”Hatten kommer ifrån att jag ägde en riktigt snygg Borsalino [en Italiensk kvalitetshatt som var alla 40- och 50-talsgangsters favoritsmula] som jag ärvt efter min svärfar. Den bar jag i ur och skur på 80-talet och självklart även på Kortoxen. Jag tror att det var en viss ’Vasse’ som myntade ’Hatten’, vilket tog skruv ögonblickligen på Kortoxen. Jag tyckte att det var helt okej som öknamn, då andra begåvades med ’guli’, ’Gamen’, ’tralala’, ’slaktaren’ och andra mindre charmerande alias.”
Intervjun med Hatten blev ett äventyr över flera dagar – via Kungsholmen, två stopp på Östermalm samt Auktionshuset. Vi åt fantastiskt gott kött på Rosmarin, lunch i Östermalmshallen och ett glas vin (eller två) på Grodan. Förutom att Hatten är en god berättare med många historier i bagaget, så är han både generös och sympatisk och har alltid nära till skratt, oavsett om det är vid pokerbordet eller något annat bord.
Det ska börjas i tid
Janne föddes i Saltsjöbaden, men flyttade till Vallentuna med familjen då han var fyra år. Där bodde de tills han blev gammal nog att flytta hemifrån. Janne flyttade in till stan, träffade kvinnan i sitt liv och när de var i Vegas 2005 gifte de sig.
Spelbanan slog han visserligen in på redan som femåring då han började spela Canasta, och intresset för hästar startade när han var sju-åtta år. Det låter kanske tidigt, men det började med att han följde med en av tjejerna i klasssen vars föräldrar jobbade på Täby Galopp. När han var tio år så började han satsa femkronor, men det var förstås inte riktigt snack om att bygga rulle vid den tiden.
Janne har även en äldre bror som håller på med hästar, Bo Helander, som faktiskt är ett av de tyngsta namnen inom svensk ridsport. 2007 blev han vald till ordförande i ridsportförbundet och han har även varit generalsekreterare i Internationella Ridsportförbundet, ordförande för Täby Galopp och driver själv hästuppfödning. En ganska bra ”kontakt” med andra ord!
Janne fortsatte sin spelbana från femkronorna på Täby Galopp till att spela backgammon i Kungsträdgården, någon gång i mitten på 80-talet. Redan då spelades turneringar om pengar, och han lärde känna en väldig massa schack- och backgammonspelare.
På gymnasiet läste Janne ekonomi, men började jobba på Dramaten när skolan var slut. Först som garderobiär i ett år, sedan som statist i ett halvår. Vi har sedan tidigare konstaterat att det finns vissa yrken som är bättre lämpade att hålla på med som hobbies. Handel med antikviteter är ett sånt, skådespeleri ett annat. ”Ett väldigt bra exempel på att man måste brinna för yrket – det finns inga pengar att tjäna om man inte är topp fem i landet. Men det är ju en väldigt bra hobby. Det var en väldig massa vackra människor och spännande händelser, men det fanns inga jobb,” säger Hatten.
Dags att byta inriktning med andra ord. Janne tog jobb som ”furnerare” på Finlandsbåtarnas lager på Stadsgårdskajen. Att vara furnerare (ett urgammalt skeppsord) innebär att man packar allt som ska med på båtarna, mat, vin och allt annat. Han tröttnade dock även på packningen och tog istället jobb som trädgårdsmästare på KTH, vilket senare utvecklades till privat trädgårdsmästare i Djursholm. Det blev även lite jobb som privatekonomisk rådgivare i början på nittiotalet, sedan skaffade Janne en spelbutik i Strängnäs som han hade under ett par år. Under den här tiden spelade han rätt mycket poker och vann en hel del på hästar. Han lärde känna den tvåfaldige världsmästaren Jörgen Granstedt genom backgammon och följde med honom till Kortoxen. Backgammon hade blivit oerhört stort och Gus Hansen kom ofta till Kortoxen med sina danska kompisar för att vara med i de stora backgammonturneringarna, berättar Janne.
Missbruk
Janne berättar också att han torskade dit ordentligt på Black Jack (på krogen) under några år och lade ner varje liten krona på det. Det här var i början på 90-talet och han ansåg att han var tvungen att göra något åt situationen. Hans egen lösning var att ta jobb som croupier på Baltic Casino, ett av företagen som höll restaurangerna med croupierer till Black Jack- och Rouletteborden runt om på stan.
Det var ett bra recept, han jobbade i ett halvår och sen var han helt botad och spelar inte turspel överhuvudtaget längre. Det skulle kunna vara guldreceptet mot spelmissbruk, att man sätter sig på ”andra” sidan och får ett helt annat perspektiv på hela konceptet?
”Du kan inte komma upp i någon timlön när du spelar Black Jack. Spelar du exemplariskt så kan du max vinna 0,5 % ROI (return of investment), men du måste omsätta en fruktansvärd massa pengar för att kunna gå plus, typ 10 000 per ruta, för att du ska tjäna något. Å andra sidan så är Black Jack det spel bland turspelen där du förlorar minst, så länge du vet hur du ska spela.”
Poker på Kortoxen
Han hamnade som sagt på Kortoxen och var enligt egen utsago en riktig fisk och torskade. ”Vi satt och spelade med Storåkers, Henriksson, Rahmn och hela det gänget, så det var inte så konstigt. Jag fick tag på boken Supersystem i slutet av 1997 eller 1998 och insåg plötsligt att jag inte kunde någonting alls om poker.”
De spelade på Kortoxen under ungefär tio år. ”Folk tror att det här är en myt, men det är väldigt intressant faktiskt. Om vi tittar på dem som var med under Kortoxen-tiden så har vi Jörgen Granstedt med två VM-titlar i backgammon och Johan Moased, som startade Parbet med Ken Lennaárd och Martin de Knijff. Han startade även Betting Promotion tillsammans med Jörgen. De omsätter några miljarder idag, och är värt ungefär 600 miljoner på börsen. Sen har vi hela gänget med framgångsrika pokerspelare: Christer Johansson, Björn Isberg, Per Hildebrand med 24h och Entraction, Johan Storåkers med flera. Även Mats Rahmn och Anders Henriksson var med, samt några fler framgångsrika turneringsspelare.”
På Kortoxen fick Janne också lite mer kontakt med spelet på hästar. Kniven spelade ihop med ”Dajmen” redan innan, och det var nere på Kortoxen som även Janne fick bra kontakt med Dajmen och de startade ett samarbete. ”Dajmen lärde mig grundförutsättningarna för hur man ser på hästar och hur man tänker när man ska spela. Vi jobbade ihop under ett par år, från 2004 ungefär, tills han gick bort för ett år sedan. ”
”På den tiden fick vi jobba riktigt hårt för att få tag i all information som behövs för att hitta rätt hästar att satsa på. Vi satt och tittade på videos och läste alla tidningarna. Det är väldigt mycket enklare nu när alla information finns på nätet; förut fick man gå ner på Kungliga Biblioteket och kolla igenom alla tidningarna. Man fick jobba lite för att få tag i informationen, till skillnad från nu.”
”Det är ganska stor skillnad även på pokerspelet, om man jämför med nu. Före år 2000 så var det bara spel på söndagar och kanske någon torsdag på Kortoxen, sen fanns det bara ett bord i gång i bästa fall.”
En gamblers vardag
Janne spelar inte bara poker och på hästar, han spelar på allt. ”Ja, det har jag alltid gjort,” säger Janne. ”Jag är egentligen ingen gambler, jag är en investerare. Jag spelar när jag har information som ger mig ett par överodds och jag stoppar bara in pengar när jag är favorit. Jag har byggt upp ett kontaktnät sedan jag var 17 år och det är därigenom jag får all information.” En grundförutsättning när det gäller spel är att man inte ska spela för mer än 1 % av sin bankrulle, oavsett vad man spelar, även om antalet procent ibland ändras. ”Även när man spelar på odds så måste man bygga upp en rulle, och har man bara 3 000 kronor så ska man inte satsa mer än 100 kronor.”
Jag ber om en förklaring eftersom jag inte själv spelar annat än poker om pengar. Om jag tror att Djurgården vinner så satsar jag pengar? ”Nej nej, det är inte så man spelar,” säger Janne bestämt. ”Du ska bara spela när du får extra bra odds. Om du får ett odds på två gånger pengarna och har över 50 % chans att vinna så kan du spela. Det är precis som i poker egentligen: möjligheten att vinna, vad det kostar och hur mycket du i så fall vinner.”
De flesta har ju inte heller en statisk bankrulle. Om du har räknat ut att du kan spela för till exempel 3 000 kronor i månaden så är ju inte din bankrulle på 3 000, utan 12 x3 000, det vill säga 36 000 kronor – vilket försätter dig i ett helt annat läge. Janne vill ta steget lite längre till och med. ”Har du bestämt dig för att du vill spela och räknar ut vad du har råd med per månad så är det mer lönsamt att ta ett banklån och se till att man får en rulle direkt, så räknar man av lånet på fyra år. Då har du direkt rätt möjligheter att kunna tjäna pengar på ditt spel.” Men det är under förutsättning att man har börjat spela med en bankrulle och sett att man har en ROI på minst 110 %, innan man går in på att låna pengar, samt att räntan är lika låg som idag. Det är en dålig affär att låna pengar till 5 procents ränta om man har en ROI på 105 %, observerar Janne.
Annars kommer ju en del av hobbyspelarna in till kasinot med det de har fått över efter att ha betalat räkningarna och gör av med alla pengarna på en litet kick, och får sen käka pasta och kan inte spela på en hel månad tills det är dags att göra samma sak igen.
”För oss andra så handlar det om att hitta en stop-loss-funktion, samma som på börsen, när det gäller investeringar och även spel. Just när det gäller poker så är frågan om du tar lika bra beslut i slutet av kvällen som i början av kvällen. Tar du samma riktiga beslut när du förlorar som när du vinner? Du spelar antagligen lite sämre, och de andra har lärt sig hur du spelar. En annan sak som är oerhört viktig är ju din position gentemot andra spelare på bordet, det glömmer man lätt bort. Den kan vara svårt att påverka, men då borde man gå ifrån bordet och vänta tills en annan plats blir ledig. Det ultimata är nog annars att bara spela tre timmar och sedan gå därifrån. Då hinner motspelarna inte få koll på hur du spelar och ditt eget spel och dina bedömningar hinner inte försämras. Undantaget är om det finns några riktigt bra stackar runt bordet, då det kan vara idé att stanna kvar ett tag till.”
Timlön
Janne tillhör den gruppen av spelare som räknar timlön på allt och tycker att det är det som avgör om något är lönsamt eller inte. Han avslöjar att när det är jackpottomgångar på V75 så lägger han ner 40 timmar innan det är dags! Jag är som sagt helt okunnig när det gäller sådana här spel och om jag skulle få för mig att försöka vinna under en jackpottomgång så skulle jag köpa en Harry Boy och hoppas på tur, så därför måste jag be Janne om ytterligare en förklaring. ”För proffsen så är det en riktig guldgruva eftersom det är så många som spelar utan att veta vad de håller på med. Skillnaden är dessutom att när det är jackpottomgång så tillkommer det ju 20 miljoner från förra veckan vilket gör att spelet blir skattefritt! Annars, vid en omsättning på 100 miljoner, så betalar de bara ut 80 miljoner och resten försvinner i skatt.
”Inte nog med att det är skattefritt, dessutom så är det fler Svenssons som spelar och ökar på potten ytterligare. Jannes solklara tips blir därför att leta reda på de spelbutiker som går bäst i Sverige och köpa andelar i deras system och dessutom bara spela när det är jackpottomgång; det går man plus på i längden,” menar Janne.
Något Janne däremot inte spelar på är Tennis. ”Ryssarna är helt fantastiskt bra på att ’fixa’ matcher. Det är officiellt och de har blivit avslöjade flera gånger. Det är väldigt grovt och väldigt öppet fusk så det undviker jag helt. Och boxning förstås,” säger Janne och skrattar gott.
Favoritspelet är hästar, där Janne har väldigt gedigen kunskap. Det handlar om hästarnas skor, material de ska ha på sig, hur de mår och så vidare. Det är väldigt mycket information som är ute nu med Internets hjälp och det räcker med att någon byter någon liten detalj för att det ska bli hysteri bland alla ”tipstjänster”. Då vill det till att man kan sålla i informationen och hitta de nya hästarna som ligger på ”fel” odds, som plötsligt blir väldigt intressanta i sammanhanget.
Härliga pokerresor
När det gäller poker så har Hatten varit med på en hel del roliga resor där den mest spektakulära är resan med pokerklienten Victor Chandler till Sydafrika och Sun City. Jag får se några foton och känner direkt igen Jimmy Östensson, Marcus Palm och Christian ”Yogaman” Öman – de var med på samma resa! ”Det blev två fantastiska veckor fyllda med vilt afrikaliv med både safari och lejonparker, stora badanläggningar samt förstås poker. 273 spelare var med i just den här turneringen med $3 000 i inköp och rebuy för $600 och en add-on på $1 000. Det här är en välkänd turnering, Patrik Antonius, Clonie Gowen, Ray Rahme och skådespelerskan Shannon Elizabeth fanns med i startfältet, bland andra.”
”På pokerborden gällde 5 % i rake, med tak på 150 rand oavsett nivå på mörkar. Det var låga upptag, 50 big blinds som lägst, men istället inget tak, så det fanns möjlighet att spela med rejält djupa stackar. Det gick väldigt långsamt, det var sällan mer än tio givar i timmen mot mer normala 20-25. Spelarna var överlag veklösa, de synade allt, men slog mycket sällan om. De bluffar sällan och framför allt så kan de inte vika A-x vilket gör att du får bra betalt på höga kickers. Två par och triss betalar sig ofta. Sydafrikaner har också en benägenhet att hänga fast vid framförallt färgdrag, där de gärna synar hela floppen oavsett bräda och pottodds.” Janne hade ovanligt bra kortsnitt i den här turneringen, men man måste ha lite tur också, och den hade han inte den här gången. Christian Öman var den som gick bäst av svenskarna och hamnade på åttonde plats.
Och vinnaren är…
En av de mest minnesvärda händelser inom poker är dock en historia från en av Elitloppshelgerna på 90-talet. Så här berättar Janne själv:
”Elitloppshelgen första veckan i maj var viktigare än vad Julafton är för en femåring. Känslan var inte helt olik den som uppstår i WSOP i Las Vegas: alla var där, även de som kanske inte är så roade av spel kommer ner för att höra några nya skrönor berättas och ofta fick man även några vinnare till morgondagens tävlingar på Solvalla.
Persongalleriet var helt fantastiskt, det var Pastorn, Slaktaren, Trollis, Guli, Jokern, Svarte Petter, Tokås, Pi, Pino, Kemisten, Korvhandlaren, Luther, Dajmen, Lillsven, Docke, Gamen och Vasse, för att inte tala om alla danskar, norrmän och finnar. Speciellt en norrman var skön, han hade väl förmodligen varit i Asien, för han hade köpt sig tre kostymer i helsiden, alla enfärgade i neonrött, solgult och gräsgrönt. Snyggt sa fan som målade svansen ärtgrön.
Redan på torsdagen spelades satelliterna till helgens turneringar, och på den tiden var den mest prestigefyllda tävlingen mörkpoker, vilket gjorde att även de gamla mytomanerna kom fram ur vrårna – de som var legender i spelarsverige och kunde berätta om pokerpartier med Sigge Fursth, Kal Gerhard och Kar de Mumma. När Svarte Petter och Bosse Leiner berättade så manades bilder av ett 50-talssverige fram, som få människor sett.
Ofta blev det mycket tunga mörkpokerpartier hela nätterna denna helg, och inte sällan satt spelarna kvar även under dagen, fortsatt spelandes, dock ibland avbrutna av att det skulle ringas in spel till ’Valla’.
På fredagsnatten hade Tokås spelat snart två dygn i sträck och han var i riktig toppform, väl stagad av god mat och några pannor rödvin, dock lite sliten av att inte ha sovit på 40 timmar. Tokås hade gått riktigt starkt, och spelarna väntade på att han skulle börja göra de stora misstagen då han blev mer och mer trött och inte direkt nyktrare, men timme efter timme gick och Tokås håvade in pott på pott och staplarna av marker bara växte. Vid tretiden på morgonen så blev det en jättepott där det hade blivit omslag och sedan övermörkat flera gånger. Alla var med i potten och man kunde tro att det var en boxningsring för det var rena publikmatchen, hela lokalen hade börjat slå vad om när Tokås skulle krokna.
Tokås satt bra till i denna pott, då han skulle få tala sist innan bytet, då han hade högsta övermörken. Men det blev action redan innan bytet, då första handen synade och andra höjde och tredje synade, fjärde man lade sig och fram till Tokås, som knappt klarade av att ta upp korten, och ännu mindre se vilka kort han fått. Kisandes smyger Tokås upp K-K-A och börjar känna att det är en riktig rysare på gång, sakta smyger han upp nästa hörn och det är klätt och i en färg som han inte har, ytterligare en Kung och ett kort kvar. Smygen visar en vinkel och det finns bara två möjliga kort, Fyra eller Ess, och det är ett Ess för nötkåk!
Nu är frågan hur Tokås ska få betalt, men först ska han i varje fall höja potten, och två spelare synar. Potten är gigantisk, och alla tre spelare har fina stackar kvar. Första spelaren byter två, andra spelaren byter två och Tokås funderar. Han måste byta, annars synar de inte hans satsning i pottstorlek tänker han, så Tokås slänger ena Esset. Kanske inte så smart, då han lika gärna kunde ha bytt två för att inte misstanke om fyrtal skulle få onödigt fäste, eller ännu hellre vara nöjd med högsta kåken och ta potten 99 gånger av hundra.
Nåja, Tokås var namnet, och när alla fått sina kort så öppnar första spelaren med en pottsatsning, spelare två smyger upp sina kort, funderar länge och höjer pott. Tokås som nu ser i kors och talar i tungor, välter in sina marker utan att titta på sina köpta kort och kollapsar rakt över bordet. Det blir lite tumult, men spelarna lyckas räkna Tokås marker och båda spelarna synar. Sorlet i lokalen är på orkannivå, vad sitter spelarna med egentligen?
Första spelaren visar fyrtal i Tior, spelare två har Dam-hög kåk, men vad har Tokås? Han sover och snarkar med korten i näven, men han är ju kvar i potten där han ligger på bordet och har gått all-in. Någon tar korten ur hans hand och breder ut de första tre Kungarna, sedan Esset och bruset i lokalen når enorma höjder när ytterligare ett klätt kort, som visar sig vara den sista Kungen, smygs fram.
Men Tokås rosslar vidare i sina vackra drömmar, några starka män lyfte in honom i TV-rummet och lägger hans vinsthand på bröstet samt ett textat meddelande att hans pengar finns hos klubbvärden.
När jag åkte till Solvalla klockan elva på förmiddagen så sov Tokås så sött på soffan, med magen i vädret och korten på golvet. När han vaknade så undrade han vad som hänt, för han hade absolut inget minne av sista handen, och antog att han gått gul, för han hade inte en ’gurra’ kvar i fickorna. Tokås piggnade dock till när han fick veta att han hade en bra årslön liggande i klubbens kassaskåp.”
Hattens erövringar
14 okt 2004, 2 000:- Pot Limit Dealers Choice, Swedish Open Gbg, 2:a
21 okt 2007, 2 000:- No Limit Hold’em, Swedish Open, Sthlm, 3:a
23 april 2008, €1 100 Pot Limit Omaha, SM Tallinn, 4:a
2 juni 2008, 10 000:- No Limit Hold’em SM Sthlm, 4:a
9 maj 2009, $1 000 No Limit Hold’em WPT Venedig, 7:a
13 okt 2009, 10 000:- Mixed event, Swedish Open, 5:a