Det var 2559st spelare som klarat sig till dagens spel, och av de 7319 som startat så har alltså ca 65% slagits ut. Än är det mer än en hel dag innan vi skall nå pengarna, så nu kanske du förstår hur lång den här turneringen är. Inte förrän om ytterligare 5 dagar eller så, så har man nått de Nio som skall spela finalbord i höst. Mäktigt.Vi hade 32st svenskar som startade idag och bäst till låg Gerasimos Deres från Helsingborg, som låg ganska högt upp i fältet med sina 210k i marker.Men under kvällen skall vi få jubla lite i svensklägret. Det är middagspaus och jag står just då utanför vid taxi-bilarna efter att ha pratat med Chris Björin.Då kommer Mats Iremark och Paul Christoffersson gående och jag frågar givetvis hur det går för dem. Iremark svarar snabbt 210k, och Paul verkar väldigt överraskad själv då han säger att han har ca 600k! Helt otrolig rush nyligen fortsätter han och verkar knappt tro det själv. AA mot AQ, AK mot AJ och allt fick stå, berättar Paul. Otroligt kul för Paul och för Sverige, då det var längesen vi hade någon spelare i topp i Main Event. Jag önskar dem båda till och släpper iväg dem till deras välbehövliga middag.Nu är det kanske inte så märkvärdigt med att vara chipleader en kort period. Men då det är WSOP och Main Event, så går det inte obemärkt förbi då någon går upp i täten i fältet. Att det är en svensk är otroligt roligt, och jag delar genast med mig informationen till både spelare och journalister jag möter. Alla är överens om att det är väldigt roligt med en svensk framgång.Efteråt får jag också veta att Gerasimos Deres också varit uppe och vänt som chipleader, och vi har alltså just nu TVÅ stycken vikingar som slåss i toppen.Nu ska vi alltså vara på det klara med att det är mycket långt kvar. Än kan precis allt hända, och vi lär också få se stora förändringar i toppen. Men som sagt, att vi har svenskt i toppen, om än kortvarigt, är väldigt trevligt!
Idag tänkte jag med hjälp av kort och text försöka förklara min dag allteftersom den utvecklade sig…Jag kom ner till Rio på eftermiddagen, och jag har först och främst ett mål i sikte när jag anländer till spellokalerna. Hitta svenskar! Jag börjar knalla runt systematiskt, men upptäcker ganska snabbt att återigen har svenskarna hamnat mitt inne bland borden, så de är svåra att få en bra bild på. Jag hittar dock lite andra trevliga bord och spelare..
Jag hittar omgående den regerande mästaren, Joe Cada. Han är dock shortstack och kämpar för att hålla sig vid liv. Under eftermiddagen då jag befinner mig på Rio får jag besked om att han är på stark uppgång, och han har plötsligt över 100k i marker. Men bara några minuter senare så möter jag honom i korridoren och han vandrar planlöst och moloken ut ur byggnaden. Bust, och vi har förlorat förra årets mästare ur fältet. Ingen upprepad succé alltså och säkert är det många i lokalen som drar en lättnads suck över att den mest tursamme vinnaren genom tiderna nu är utslagen.Jag hittar den gamle gentlemannen Dan Harrington och står ett tag och kollar på hans spel. Inte mycket att rapportera, så jag vandrar vidare.
Istället hittar jag Johnny Lodden från Norge som går mycket bra för stunden. Jag ser honom plocka några potter, och senare under dagen skall Johnny ha byggt sin lilla stack på ca 40k som han började dagen med, till fantastiska 656,400 och han är därmed 8:a inför Dag 4. Inte illa!
Jag stannar till här och där då man hör de numera tjatiga orden ”All-in and call on table xxxx”. Någon är all-in och spelet stannar upp tills någon manager och eventuella tv-team hunnit till bordet. Då fortsätter handen och allt dokumenteras för framtida tv-sändningar.Vackra Evelyn Ng har lyst med sin frånvaro, och när jag hittar henne så sitter hon självklart med ryggen till. Men en liten detalj är att hon sitter med en iPad vid bordet. Det är flera under årets WSOP som gör så, och man undrar stillsamt var gränsen går? Ska man få ha en dator med sig vid borden också? Varför inte egen tv, video eller ett badkar? Hmm ja utveckligen går onekligen framåt.
I mitt lilla vad med Erik så hade jag Sumpas som bäste svensk, medan Erik satsade på Jakob Carlsson. Tyvärr blev Jakob utslagen idag, medan Sumpas går riktigt bra och avslutar dagen med en bra bit över medelstack. Jag vinner alltså mitt vad, och det är ju kul i sig. Fast självklart hade jag sett Jakob gå längre än så här.Jag pratar lite snabbt med Kristoffer ”Sumpas” Thorsson och han är nöjd med både bord och sitt eget spel. Jag önskar honom lycka till och tillägger att vi kör en segerintervju senare, eller åtminstone en intervju inför finalbordet i November. Sumpas ler lite blygt och hoppas förstås att jag har rätt.Strax efteråt bestämmer jag mig för att kolla in Vanessa Rousso ett tag. Men då jag närmar mig hennes bord så reser hon sig upp och hon är tyvärr utslagen. Jag frågar om det är ok att jag följer henne ut, hon säger ”ok” och vi vandrar ut genom korridorerna medan jag kollar läget så här direkt efter utslagning. Hon är väldigt ledsen, hon försvinner ett tag in på damernas och kommer ut medan hon verkar torka bort tårar från sin kind. Hon har haft ruskigt med oflyt, och i sista handen åker hon med flush mot flush. Jag frågar om hon spelat extra löst denna gång, då hennes stack har liknat en bergodalbana. Men hon säger att hon hela tiden fått bra händer, men att det aldrig kommit en passande flopp, och att oturen grinat henne i ögat. Vanessa är ingen som normalt skyller på oturen, och efter att ha följt hennes händer där många chips bytt ägare, så kan jag bara konstatera att hon verkligen inte hade turen på sin sida.Hon är en stark personlighet med en enorm vilja, och hon är alltså väldigt besviken så här efter utslagning. Jag försöker ge henne lite uppmuntrande ord och lämnar henne utanför där hennes vänner strax dyker upp och hon försvinner bort för den här gången…Jag hittar på vägen in 2st killar från Frankrike. Det är den ena killens tröja som får mig att börja prata med dom, och jag frågar först om tröjan är uppskattad vid borden. ”Inte direkt” säger bäraren, och skrattar gott. Vi pratar sedan lite om deras turneringe, båda två är fortfarande med i Main Event, båda med average stack. Ämnet glider istället in på fotboll och jag kan inte låta bli att höra med dem hur dom ser på allt som hände det franska landslaget i VM. De är väldigt besvikna och mest på coachen. Bortskämda överbetalda spelare är en sak, men i frankrike är den allmänna uppfattningen att det var tränarens fel från början.Jag önskar dem bättre lycka i pokern och jag beger mig in i lokalerna igen.
Jag hinner inte in i lokalerna innan jag möter Scotty Nguyen med en ölflaska i handen. ”Har du bustat!?” frågar jag och han skrattar och säger att nu är det middagspaus, och han är självklart inte ute än. Han signar en autograf och som alltid tar han sig tid till sina fans.Lite tragiskt att se att han dricker så mycket öl bara, men så länge han uppför sig så får det väl gå an. Lycka till Scotty, och kör hårt!
Efter detta så springer jag alltså på Paul och Mats som är på väg till middagen, och jag tar efter det en tur in i de tömda lokalerna. Jag hittar ett annorlunda intervjuobjekt, en tjej som jobbar med WSOP men som inte spelar själv. Jag återkommer dock med den intervjun senare..Efter pausen dyker Chris Björin upp igen, och nu har han tid att prata lite. Han tycker att årets WSOP varit väldigt dåligt från hans sida, medan cashgame har gått bra vid sidan om. Dock är han mycket nöjd med allt arrangemang, och han har inget att klaga på från Harrah´s sida. Det skulle vara den höga rake som tas ut i te.x. Main Event (4 miljoner dollar), men det är väl så det går till tycker Chris.Vi pratar lite om unga Internetspelare kontra gamla veteraner som Chris, och han medger att han sitter vid ett bra bord med mindre talangfulla spelare. Han har nyss dubblat upp från 57k till 130k, och är med i leken.Jag tycker självklart att Chris passar in i min samling, och han signar gärna ett kort. Efter en bild och ett lycka till så skiljs vi åt med löften om framtida intervjuer om det önskas.
När dagen börjar närma sig sitt slut så vandrar jag hemåt. Jag kommer på att jag inte hittat någon Railbird idag, men det är ju inte mycket att göra åt nu.När jag står och väntar där på skjuts hem, så kommer Sammy Fahra gåendes. Jag frågar om en autograf, och han signar utan problem och han är på gott humör. När jag ska ta ett kort avböjer han dock vänligt men bestämt, och jag står något förvånad kvar när han skyndar in för fortsatt spel. Jaja, han vill väl inte vara med på bild, thats it.
Jag ska precis ta mig hemåt då jag hör hur tjejen brevid berättar över telefon att hon ”väntar just där”. Hennes kille är på väg, och jag skojar lite och frågar om hon är en spelare eller en ”railbird”. Hon skrattar och erkänner att hon minsann är en äkta railbird. Jag berättar mitt dilemma och frågar självklart om hon vill bli dagens FirstPoker-railbird. Hon blir skitglad (hmmm varför då kan man undra), och jag får min bild till slut. Snacka om att träffa på rivern!
När jag kollar in listorna från dagen så hittar vi ingen mindre än Gerasimos Deres på en kanon-fin 3:e plats. Paul Kristoffersson är 12:a och William Thorsson är 94:a. Så här långt ser det alltså väldigt intressant ut ur svensk synvinkel, och vi håller alla våra tummar för svenska framgångar även i morgon då vi ska spela oss ner till pengarna. Dag 4 står på schemat och jag lovar att återkomma med spänningen runt bubblan och de svenska vikingarnas framfart i denna världens största pokerturnering. Heja Sverige!Ha lycka på filten!p.s. Tack till Erik som alltid är lika hjälpsam bland borden! d.s.