Kategori: Pokerartiklar

Poker är ett av de mest spelade kortspelen i världen. Det är spännande, utmanande och roligt. Men spel om pengar kan vara beroendeframkallande så det gäller att alltid spela ansvarsfullt och reflektera över sitt spelande.

Men hur spelar man då ansvarsfullt? Det tänkte vi berätta mer om i den här artikeln.

Sätt spelgränser

Som spelare är det viktigt att sätta en spelbudget och hålla sig till denna. Det är viktigt att budgeten dessutom är anpassad till de egna ekonomiska förutsättningarna. Då vet man vilka ramar man ska hålla sig inom vilket minskar risken för att man spelar för mer än vad man har råd att förlora.

Hos spelbolag med svensk licens är det obligatoriskt att sätta spelgränser. När du registrerar dig måste du ange en insättningsgräns per dag, vecka och månad hos spelbolaget. Syftet är att underlätta för spelarna att hålla sig till budgeten.

Det är inga problem att sänka insättningsgränsen i efterhand om man skulle vilja justera den. Man kan också höja den, men en höjning går igenom tidigast efter 72 timmar. Detta för att man inte ska kunna öka insättningsgränsen under affekt.

Hos spelbolag med svensk licens kan man också sätta tidsgränser för spelandet. Det är dock helt frivilligt.

Att tänka igenom de ekonomiska förutsättningarna innan man börjar spela är alltså A och O. Några tumregler att hålla sig till är att:

• Aldrig spela för lånade pengar
• Aldrig spela för mer pengar än du har råd att förlora
• Aldrig spela för att försöka vinna tillbaka förluster
• Aldrig spela för mer än du kan berätta för andra

Tänk på tiden

När man pratar om ansvarsfullt spelande pratar man ofta mycket om den ekonomiska aspekten. Att sätta en budget, att inte spela för lånade pengar och att sätta spelgränser. Men att spela ansvarsfullt handlar också om att inte låta spelandet ta över livet. Om du märker att du ägnar mycket tid åt spelandet och att det går ut över familjen, vänner, arbete och andra fritidsaktiviteter är det en tydlig varningssignal. Låt inte spelandet ta för mycket av din tid. Fundera igenom vad som är rimligt.

Som vi nämnde tidigare finns verktyg hos spelbolag med svensk licens som man kan ta hjälp av för att begränsa speltiden.

För pokerspelare kan det förstås vara lite knepigt att sätta tidsgränser. Har man turen att gå långt i en turnering kan spelandet till exempel dra ut på tiden. Därför kan det vara svårt att som pokerspelare sätta absoluta tidsgränser. Då blir det än mer viktigt att vara observant på hur mycket tid man lägger på spelandet så att det inte drar iväg.

Spela bara när du är nykter och mår bra

Spel ska vara ett nöje. Inte en flykt från problem och jobbiga tankar. Genom att bara spela när du är nykter och mår bra så minskar du risken för att utveckla en spelproblematik.

Testa dina spelvanor

Hos alla spelbolag med svensk licens finns en direktlänk till ett självtest där man kan testa om man riskerar att utveckla ett spelproblem eller om man redan har en spelproblematik.

Genom att göra ett självtest då och då får du koll på dina spelvanor och kan förhoppningsvis vidta åtgärder i tid om dina spelvanor börjar förändras på ett negativt sätt.

Hjälp finns om du har ett spelproblem

Om du mår dåligt av att spela eller känner att du spelar för mycket finns hjälp att få.

Först och främst är det viktigt att sluta spela. För att hjälpa dig som vill sluta spela finns Spelpaus. Det är ett frivilligt självavstängningsregister från spel som drivs av Spelinspektionen. Genom att registrera sig i Spelpaus kan man utesluta sig från allt licensierat spel i Sverige. Man kan välja mellan olika avstängningsperioder:

• 1 månad
• 3 månader
• 6 månader
• Tills vidare (minst 12 månader)

Väljer du en tidsbegränsad avstängning gäller den tills tidsgränsen är nådd. Har du valt en tills vidare-avstänging löper den på tills du själv loggar in och häver den. Detta går inte att göra förrän efter 12 månader.

Det är också viktigt att söka stöd och hjälp. Hos Spelpaus kan du få rådgivning och stöttning. Detta gäller även anhöriga. Spelpaus kan man kontakta via mail eller telefon. Om man vill kan man vara anonym.

Det kan också gå att få hjälp via Spelberoendes riksförbund. På deras webbsida finns också mycket information att ta del av om spelproblematik.

Sammanfattning

Poker är ett underhållande spel, men det är viktigt att vara medveten om riskerna med spelet och att spela ansvarsfullt. Till din hjälp finns resurser och verktyg hos spelbolag med svensk licens. Använd dessa på ett genomtänkt sätt och spela aldrig onykter eller mår dåligt. Lägg inte för mycket tid på spelandet och ta hjälp om du känner att du spelar för mycket.

I det här avsnittet av kasinoskolan avslutar vi vår serie om pokerrelaterade kasinospel, och det spel vi kommer att undersöka den här gången är Pai Gow poker.

Den som läste avsnittet om asiatiska kasinospel kommer kanske ihåg att vi kortfattat nämnde ett spel som heter Pai Gow. Det är ett äldre kinesiskt spel som man sällan hittar utanför Asien, och som spelas med dominobrickor. Målet är kortfattat att skapa två händer med vardera två brickor, och man strävar efter att få nio som poängsumma i varje hand (enligt en speciell poängberäkning). Det är detta som har gett spelet sitt namn, för ”Pai Gow” betyder ungefär ”skapa nio”.

I ett försök att modernisera Pai Gow och bättre anpassa det till en amerikansk publik skapades så Pai Gow poker i början av 1980-talet. Namnet till trots är det inte nior man letar efter, utan detta är ett spel som kombinerar ”tvåhandsstrukturen” från det ursprungliga Pai Gow med handrankingen från poker.

Spelet blev efterhand ganska populärt, och även om man tyvärr inte kan hitta det på svenska kasinon är det vanligt i USA. Dessutom finns det så klart på de allra flesta onlinekasinon. Jämfört med många andra kasinospel som baserar sig på poker är Pai Gow-varianten något mer komplex och en aningen mindre ”mekanisk” upplevelse, även om det finns tydliga strategier att följa. Tempot är relativt lågt, i alla fall med flera spelare, och det hela känns lite mer som ett sällskapsspel än ett snabbt kasinonöje att spela. Dessutom innehåller spelet den något ovanliga möjligheten att låta spelarna agera bank om de vill, men vi återkommer till det lite längre fram. Spelet har alltså av sin kinesiska förlaga ärvt tanken att spelaren alltid måste bygga två händer: en med fem kort (den ”höga handen” eller ”back”) och en med två (den ”låga handen” eller ”front”). Att kalla dem för låga och höga händer är dock egentligen lite vilseledande eftersom båda är lika viktiga.

Jokern i leken

Förutom systemet med två händer finns det ett annat lite ovanligt inslag i Pai Gow poker, eftersom en joker används. Spelet spelas för övrigt alltid med en kortlek vilket begränsar det maximala antalet spelare till sex (plus dealern). Jokern är inte ett fullskaligt vilt kort utan räknas normalt som ett Ess. Den kan dock användas som vilket kort som helst för att skapa en färg- eller steghand. Detta kan dock variera mellan kasinon, för Pai Gow poker har inte lika stenhårt fasta regler in i minsta detalj. Det förekommer alltså att jokern är ett helt vilt kort, men det tillhör inte det vanliga.

Handrankingen för femkortshanden fungerar som i vanlig poker med ett par undantag. Eftersom man har jokern att tillgå kan man nämligen få femtal i Ess. Detta är den mest osannolika och således också den högst rankade handen. Dessutom räknas ofta stegen A-2-3-4-5 som den näst högsta stegen (efter 10-J-Q-K-A), men inte heller detta är garanterat att gälla i alla kasinon även om det är den vanligaste varianten. Tvåkortshanden följer också vanlig handranking även om det högsta man kan få med två kort så klart är par i Ess.

I Pai Gow poker förekommer bara en satsningsrunda, till skillnad från många andra pokerrelaterade kasinospel. Efter att ha gjort sina insatser delas spelarnas kort ut. Vem som får sina kort först avgörs med tärningskast i fysiska kasinon, men det har ingen inverkan på spelet som sådant eftersom alla var och en för sig spelar mot dealern (eller mot den spelare som agerar bank).

Online spelas spelet normalt enbart med en spelare mot den datoriserade dealern. Sedan är det då dags att bygga sina händer. Det finns en viktig huvudregel här, och det är att tvåkortshanden aldrig får ha en högre pokerrank än femkortshanden. Om det enda ”vettiga” man sitter på till exempel är ett par, så får man alltså inte sätta det paret i tvåkortshanden. I datoriserade former av spelet löser detta sig självt eftersom man helt enkelt inte tillåts göra fel, men i fysiska kasinon innebär en ogiltig handkombination att man förlorar insatsen direkt.

Korten delas ut mörkt, och de färdiga händerna ska också läggas fram mörkt på bordet. När samtliga spelare har byggt sina händer vänder dealern upp sina kort och skapar på samma sätt två händer. Dealern har dock inga valmöjligheter här, utan måste alltid följa det enskilda kasinots regler för hur händerna ska byggas (”the house way”). Till slut vänds spelarnas kort upp, och varje spelares händer jämförs med dealerns. För att vinna måste man nu slå dealern både med femkorts- och tvåkortshanden. Om man bara vinner på den ena, oavsett vilken, så får man insatsen tillbaka.

Vinst ger alltid 1 mot 1, oavsett händernas pokerranking, så det förekommer inga bonusutbetalningar av det slag som man hittar i många andra kasinopokervarianter. Dock – i vad som känns som ett tydligt kinesiskt arv – dras 5 % av vinsten av som kommission till kasinot.

Om både spelare och bank får exakt lika starka händer vinner bank, och eftersom normal-fallet trots allt är att dealern utgör banken blir detta ännu en fördel för kasinot. Dealern har som sagt en fast strategi – ”the house way” – som måste följas, och denna kan alltså variera något mellan olika kasinon även om grundupplägget av lättförståeliga skäl är ungefär detsamma. Strategin måste ju vara tillräckligt bra för att försäkra kasinot om att gå med vinst. För spelaren är det bästa alternativet att helt enkelt följa samma strategi. Denna är inte på något sätt hemlig, utan bör finnas tämligen lättillgänglig, även online. Om man ska spela spelet ”live” är det dock ändå en bra idé att memorera grunderna på förhand, eftersom det annars kommer att ta ännu längre tid att spela ett redan ganska långsamt spel.

Par i leken

Den stora majoriteten av alla omgångar Pai Gow poker resulterar i att spelaren sitter med sju kort som antingen inte kan bilda något alls (det vill säga enbart högsta kort), eller ett par. Kan man bara hantera dessa två fall – vilket inte precis är svårt – har man alltså flytet inne en stor del av tiden. I det första fallet, när man inte kan bilda någon egentlig pokerhand, sätter man helt enkelt det högsta kortet i femkortshanden. Därefter utgörs tvåkortshanden av de näst högsta respektive tredje högsta korten.

Får man ett par måste det placeras i femkortshanden, och därefter sätter man de två kvarvarande högsta korten i tvåkortshanden. Denna metod används i alla kasinon och varierar alltså inte mellan olika ”house ways”.

Tvåpar är kanske den mest svårhanterade kombinationen. Här kan man ju antingen lägga ett par i femkorts och ett i tvåkortshanden, eller köra två par i femkortshanden och bara satsa på högsta kort ”där fram”. Det är också den punkt där detaljerna mellan olika kasinons ”house ways” skiljer sig mest, men om man ska försöka sig på att sammanfatta dem kan man säga att två höga par (klädda kort eller Ess i båda) ska delas upp, och två låga par (sexor eller lägre i båda) ska behållas tillsammans i femkortshanden. Däremellan är det mer av en gråzon.
Har man ett högt par och ett ”mellanpar” ska man oftast dela dem, och även två mellanpar brukar delas förutsatt att man inte har ett ensamt Ess, som då får utgöra tvåkortshanden tillsammans med det näst högsta kortet som inte ingår i något av paren. Men som sagt, detaljerna skiljer sig något åt mellan olika kasinon.

Trepar är en möjlighet i Pai Gow poker eftersom man har sju kort totalt. Dessa är dock enkla att hantera. Man sätter alltid det enskilt högsta paret i tvåkortshanden. Detta är något av en tumregel i allmänhet; eftersom man inte får ha en tvåkortshand som är högre rankad än femkortshanden strävar man nästan alltid efter att få den lilla handen så hög som möjligt utan att bryta mot denna regel. Triss behåller man i femkortshanden, såvida det inte rör sig om triss i Ess, då man sparar ett par i den bakre handen och sätter det tredje kortet i tvåkortshanden tillsammans med näst högsta kort. Det går förstås också att samtidigt få triss i två olika valörer, och då placeras den högsta valören som par i tvåkortshanden.

När det gäller färg, stegar och färgstegar hanteras de på samma sätt alla tre. Grundregeln är att man inte bryter upp dem, så taktiken handlar om de klart sällsynta fall där man har möjlighet att välja mellan flera sådana alternativ. Också här handlar det om att maximera värdet av tvåkortshanden – kan man till exempel spela antingen stegen 5-6-7-8-9 eller 6-7-8-9-10 ska man välja det första alternativet för att få tian som högsta kort i den främre handen. Vissa enstaka kasinon har som metod att dela upp sådana händer om man kan bilda två höga par, men det hör till undantagen.

Får man en kåk ska den alltid delas upp i triss bak och paret fram. Har man flera par att välja mellan ska det högsta paret ligga i tvåkortshanden. Fyrtal hanteras på ungefär samma sätt som tvåpar – låga valörer hålls ihop som fyrtal, men har man fyrtal i sjuor eller bättre ska de delas upp i två gånger två par (förutsatt att man inte har ett Ess eller möjligen en Kung över att spela i tvåkortshanden). Också här kan detaljerna skilja sig mellan olika kasinon, somliga delar alltid upp fyrtalet förutom om det finns ett Ess över.

Om det extremt osannolika skulle inträffa att man sitter med femtal i Ess (inklusive jokern) delas de alltid upp, förutom om man har ännu mer osannolik tur och dessutom har ett par i Kungar. Men bara chansen att få femtal i Ess ligger i storleksordningen 1 på 140 000, så räkna inte med att det händer alltför ofta.

Husets regler

Det sammanfattar strategin för Pai Gow poker. Men kom ihåg att det här bara är de generella dragen och att det bästa är att matcha det individuella kasinots ”house way”, vilket som sagt är mycket enkelt om man spelar på nätet. Tilläggas kan också att ”house way”-strategierna inte är 100 % optimala utan avvägningar – de ska trots allt vara hanterbara för en människa. Optimala strategier går förvisso att ta fram, men är inte praktiskt användbara.

Nu kommer dock den verkliga egenheten i spelet, nämligen möjligheten för spelaren att agera som bank. Detta kan man generellt inte göra online, vilket är både synd och lättförståeligt, eftersom det är fördelaktigt för spelaren i det långa loppet. Av detta skäl får spelaren inte heller – där nu möjligheten finns – vara bank hur länge som helst, utan man får bara göra det en omgång i taget och det brukar krävas att man har spelat en vanlig runda mot dealern till att börja med. Haken med att leka bank är att man förstås måste kunna betala eventuella vinster som de andra spelarna gör när de spelar mot en, vilket innebär att man måste ha ett visst ”startkapital” i sitt bankföretagande.

Fördelarna kommer sig av två saker. Den ena är att banken automatiskt vinner mot spelaren om bådas händer är exakt lika starka. Kan man sätta sig själv på den bättre sidan av detta ojämlika förhållande är det så klart att föredra. Den andra är att man förvisso fortfarande måste betala 5 % av sin vinst per omgång i kommission till kasinot, men spelar man som bank betalar man denna av nettovinsten som blir över när man betalat motspelarnas eventuella vinster.

Spelaren som agerar bank behöver inte följa kasinots ”house way” i sitt spel, men det finns normalt ingen anledning att avvika från den heller. Somliga hävdar att man, givet att man utnyttjar möjligheten att spela som bank maximalt, kan komma ner i en liten negativ house edge – det vill säga ett spel som faktiskt går med en minimal vinst i längden. Men det krävs att man har tillgångar att ta av eftersom längden är lång och det gäller att inte tabba sig längs vägen.

Som inkomstkälla är det förstås inget att rekommendera, och i Sverige är det ju ändå en akademisk diskussion eftersom det inte går att spela Pai Gow poker på svenska kasinon. Men för den som har möjligheten att testa är det i alla fall ett sätt att få sitta på ”andra sidan” av spelbordet för omväxlings skull. Självklart går det att hitta olika ”side bets” även till Pai Gow poker, framtagna för dem som tycker att 1 mot 1 inte är en spännande summa. Dessa baseras på spelarens pokerhand, så att riktigt bra händer ger höga vinster. Det finns också varianter med progressiva jackpots. Som vanligt – och det här behöver man väl knappt nämna längre – är det inte bra satsningar. Vill man ha chans på storvinster kan man lika gärna hålla sig till slots.

Pai Gow poker är ett spel för den som uppskattar ett lägre tempo och har därmed fördelen att små insatser ger mycket speltid, i alla fall på fysiska kasinon. Nätspel tar bort de praktiska begränsningar som annars saktar ner hanteringen av spelet, och eftersom möjligheten att agera bank saknas på nätet är Pai Gow poker ett av de spel där upplevelsen skiljer sig ovanligt mycket mellan ett fysiskt kasino och en onlinevariant. Det här var allt för denna gång, och i och med det är det också slut på vår serie om kasinospel med koppling till poker. Kasinoskolan i sig fortsätter däremot i nästa nummer.

Casinosnack.com publicerar högkvalitativ information om kasinospel på Internet. Innehållet riktar sig till såväl nybörjaren som den mer erfarna kasinospelaren och utgörs av djuplodande fakta varvat med historia och kuriosa. Målsättningen är att skapa den bästa platsen för dem som vill hitta information om kasinospel på Internet.

Vidskepelse vid pokerbordet kan framstå som en harmlös egenhet, men om den inte hålls under kontroll har den potentialen att förstöra ditt spel.

Astrologi. Psykiska krafter. Homeopati. Dessa och andra former av vidskepligt nonsens är djupt rotade i vårt samhälle. Nästan varje dagstidning har en högt betald astrolog anställd för att underhålla lättlurade läsare.
Våra TV-kanaler visar ändlösa repriser på ”spökjakter” och annat trams. Sjuka personer vänder sig till homeopater för att få vård. Ändå har inget av de nämnda fenomenen någon grund i vetenskap, logik eller förnuft.

Vidskepelse och gambling går hand i hand. Om alla skulle se på gambling ur en logisk och förnuftig synvinkel, skulle många av de kasinospel där spelaren har en klar nackdel gentemot huset helt enkelt dö ut. Folk spelar dessa spel eftersom de tror sig ha en chans att vinna, känner att de har turen på sin sida eller på grund av att de tror sig kunna förutse vad som kommer att hända. Men hur står vidskepelse i relation till poker? Och kan det skada ditt spel?

Låt oss först ta en titt på var vidskepelse kommer ifrån. På ett sätt är vidskepelse något helt naturligt. När hjärnan ställs inför slumpmässiga händelser försöker den att organisera dem efter mönster den kan förstå. Detta kan till en viss del förklaras utifrån evolutionen – under människans barndom var det dem med en förmåga att hitta mönster i andra människors och rovdjurs beteenden, och den kringliggande omvärlden, som var bäst utrustade för att överleva, jämfört med dem som saknade denna förmåga.

Psykologen BF Skinner visade i ett berömt experiment att till och med fåglar är vidskepliga. Han matade en grupp med duvor med matpellets i slumpmässiga intervaller, och upptäckte att vissa fåglar började associera belöningen i form av mat med de rörelser de utförde då maten serverades. Duvorna började utveckla ritualer – de vände sig i sina burar, nickade med huvudena, och så vidare, och dessa ritualer förstärktes varje gång en ny belöning dök upp.

Skinner antog att den mänskliga vidskepelsen uppstod på ungefär samma sätt, och nämnde till och med kortspel som ett exempel. Ta en turskjorta som exempel. Det finns ingen logisk anledning att tro att du kan ändra din lycka vid pokerbordet genom att ha på dig en särskild skjorta. Men om du av en ren slump har tur medan du har på dig den här skjortan börjar din hjärna att koppla samman dessa totalt orelaterade faktorerna (att du har på dig skjortan och har tur). Varje gång du har tur samtidigt som du har på dig skjortan förstärks din vidskepelse.

Resultatorienterat tänkande

En annan typ av gambingrelaterad vidskepelse är resultatorienterat tänkande. Denna typ av tänkande är vanligt bland pokerspelare, och i synnerhet bland dem som inte har spelat särskilt länge.

Det är den sortens tänkande som får folk att säga saker som: ”Jag hatar par i Knektar. Jag förlorar alltid med par i Knektar,” och sedan ändra på sin spelstil. Som ett resultat av detta kanske spelaren ifråga börjar spela par i Knektar väldigt svagt, eller överdrivet aggressivt – och varje gång han förlorar med denna hand förstärks den vidskepliga föreställningen om att han alltid förlorar med par i Knektar.

Här följer ett mer extremt exempel på resultatorienterat tänkande. Jag beslutar mig för att göra ett kreativt spel från knappen efter att tre spelare har limpat, och höjer innan floppen med en skräphand, 8-3 i olika färger. Jag får fem synare och floppen visar 8-8-8. Mina motståndare går all-in, en efter en, och jag vinner en enorm pott när var och en visar upp överpar till brädan. ”Utmärkt,” tänker jag. ”8-3 i olika färger är en väldigt vinstgivande hand i en flervägspott.”

Den här sortens tänkande är skadlig men riktigt vanlig. Majoriteten av alla pokerspelare är förlorare i ett långsiktigt perspektiv, men nästan alla som har uppnått ett bra resultat eller två tror att de är bra spelare. Om du aspirerar på att spela poker på en seriös nivå måste du bannlysa allt resultatorienterat tänkande från ditt spel, annars kommer du att läcka som ett såll. På grund av att vår hjärna så aktivt försöker hitta mönster i omvärlden kan den bli totalt förbryllad av slumpmässighet – och börjar se mönster där det inte finns några. Låt oss anta att du och jag singlar slant om pengar. Varje gång krona kommer upp vinner jag $1 av dig, och varje gång klave kommer upp vinner du $1 av mig.

Vi singlar slant 20 gånger och resultatet blir: Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl- Kr-Kl-Kr-Kl-Kr-Kl

Krona har kommit upp tio gånger och klave tio gånger – ett helt genomsnittligt resultat.

Det finns ingen som blir förvånad över den här händelseutvecklingen. Både du och jag känner fortfarande för att gambla, så vi singlar 20 gånger till och resultatet blir: Kr-Kr-Kr-Kl-Kl-Kr-Kr-Kr-Kr-Kl-Kr-Kl-Kl-Kl-Kr-Kl- Kl-Kr-Kr-Kr

Den här gången har krona kommit upp tolv gånger och klave bara åtta, så jag ligger $4 plus. Dessutom fanns det ett tillfälle i sekvensen då krona kom upp fyra gånger i rad, och då du förmodligen kände dig riktigt otursdrabbad. Eftersom du vill vinna tillbaka det du har förlorat vill du spela vidare, men på grund av att kronorna är ”inne i ett stim” vill du byta sida.

Jag går med på det, och de nästföljande 20 singlingarna ser ut enligt följande: Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl-Kl- Kl-Kl-Kl

Jag vann varenda singling! Nu ångrar du att du bytte sida, och tror att det är fusk inblandat. Din hjärna förväntar sig att få se ett mönster där vinster och förluster är jämnt fördelade, och blir bekymrad när detta mönster inte uppenbarar sig. Detta fenomen kan vara orsaken till att så många pokerspelare (vanligtvis förlorande sådana) hävdar att onlinepoker är riggat. Till och med de allra mest logiska av oss kan falla offer för ett sådant tänkande – det är helt naturligt. Fundera ett slag och svara sedan ärligt på vad du tror hade blivit nästa resultat i varje sekvens. Vissa av de allra största pokerspelarna är vidskepliga. Ted Forrest var känd för att parkera sin bil flera kilometer från kasinot eftersom han ansåg att parkeringsplatsen ”förde tur med sig”, och det är inte ovanligt att se spelare på TV iklädda turskjortor eller använda kortskydd som de anser för tur med sig.

Vidskepelse kan förbättra ditt spel på åtminstone två sätt. För det första kan din vidskepelse skänka dig självsäkerhet och trygghet. Dessa saker hjälper dig sedan att spela bättre – du fattar bättre beslut, tänker klarare, agerar mer beslutsamt och ger bort mindre information via ditt beteende. För det andra kan vidskepelse förstärka positiva beteenden såväl som negativa – exempelvis genom att du uppmuntras att spela försiktigt med marginella enparshänder enparshänder i djupstackade No Limit Hold’em-spel efter att du har förlorat en stor pott med en sådan hand. Men precis som en övernaturlig skapelseberättelse inte är nödvändig för att förklara livets uppkomst, så är vidskepelse inte nödvändigt för att dessa positiva effekter ska utvecklas.

Allt eftersom du blir mer erfaren och avslappnad, och når bra resultat, kommer du att bli mer självsäker på naturlig väg. Visst behöver du de där extraordinära sakerna som stärker ditt ego då och då, men om du har förmågan att helt opartiskt analysera ditt spel kan du alltid vara säker på att du spelar bra. Dina positiva spel kommer att förstärkas genom att du diskuterar händer med vänner eller andra spelare på Internetforum (de negativa spelen kommer också att identifieras på så vis).

Lita till förnuft

Vidskepelse skadar ditt spel mer än vad det hjälper det. En av nyckelkomponenterna i vidskepelse är att den bygger på en tro på det övernaturliga, det oförklarliga eller det spirituella – fenomen som går stick i stäv med pokerns logikbaserade fundament. Hela konceptet med slumpmässighet och matematikens absoluta lagar faller samman när du innerst inne tror att de kan påverkas av ett gudomligt väsen. Visst, du har odds på 3:1 att träffa din färg, men om du ber tillräckligt mycket kan Gud se till att det där magiska kortet dyker upp på turnen varje gång! Genom att hålla dig själv ansvarig för dina handlingar och lära av dina misstag tar du ett rejält kliv mot att bli en vinnande spelare. Så fort du börjar tro att utomstående krafter påverkar ditt spel är det enkelt att falla in i dåliga vanor, och skylla resultaten på ödet eller turen istället för dåligt spel. Vidskepelsen kan få dig att fastna i förlorarträsket.

Hur ofta har du spelat händer annorlunda på grund av att du hade ”en känsla” av ett visst kort skulle dyka upp, att du kände dig otursförföljd eller att du tänkte på vad som hade hänt i en tidigare hand? Så om vidskepelse är skadligt för ditt spel, hur kan vi då tänka igenom en hand genom att använda oss av logik och förnuft?

Du befinner dig halvvägs in i en turnering och har öppnat från cut-off med par i Tior. Stora mörken har tryckt in en tredjedel av sin stack och det är din tur att agera igen. Bör du syna, lägga dig eller höja all-in? Om du är en logisk spelare så skulle din tankeprocess se ut i stil med: ”Jag höjde från sen position, så hans handurval kan vara ganska brett. Jag har sett honom spela på det här viset tidigare – en gång med par i Sjuor – så han behöver inte en stark hand för att göra ett sådant spel. Jag tilldelar honom ett urval bestående av 5-5 och J-10 och bättre. Han höjde en med en tredjedel av sin stack, så mina implicerade odds är inte bra, och jag har inte mycket fold equity. Däremot ligger mina pottodds på runt 2:1.

Min hand är favorit mot hans urval, och jag ligger bara riktigt illa till om han sitter på ett högre par. Baserat på den här utvärderingen kontrahöjer jag all-in.” Logik och förnuft är kraftfulla verktyg när man analyserar en pokerhand. En bra analytisk förmåga kan på egen hand förvandla dig till en vinnande spelare, vilket inte kan sägas om intuition.

Bra pokerspelare avfärdar vidskepelse och litar till solida grunder – pottodds, satsningsmönster och handurval. De använder sin förmåga att läsa spelare och sin intuition för att förstärka dessa grunder, men lämnar det övernaturliga tramset till dem som bränner sina bankrullar vid roulettbordet.

Detta är turneringsformeln som har vunnit miljontals dollar åt PokerStars-proffset Daniel Negreanu. Nu avslöjar han hemligheterna bakom sitt vinnande system!

Small ball är den spelstil som används av majoriteten av alla framgångsrika turneringsspelare, eftersom den låter dig bygga upp din stack i en stad ig takt utan att du behöver ta onödigt stora risker. När man iakttar spelare som tillämpar en small ball-strategi vid bordet lägger man märke till hur väl de verkar kontrollera spelet vid bordet, men de ger samtidigt intrycket av att spela vårdslöst utan att tänka särskilt mycket på styrkan på sina starthänder. Behöver vi ens påpeka att det finns en logik bakom galenskapen…?

Spelet innan floppen

Hemligheten till att nå framgångar ligger inte i händerna du spelar utan i summan du satsar. Strategin fungerar i tre faser. För det första satsar du mindre för att kunna vinna mer, vilket låter dig spela fler händer innan floppen utan att blöda bort din stack. Du behöver också veta när du bör syna, kontrahöja, limpa eller lägga dig.

Det vanliga är att en standardmässig höjning innan floppen ligger på tre gånger stora mörken eftersom den ger dig en hyfsad återbäring på investerat kapital då ingen synar. Men vad händer om du sänker satsningen till 2,5 gånger stora mörken?

Du riskerar mindre för att kunna vinna mer. Ju aggressivare din image är, desto troligare är det att dina motståndare kommer att försvara sina mörkar med mer marginella händer. Det är ganska bra, eftersom de oftare missar än träffar floppen, och då har du positionen och initiativet på din sida.

Avväg dina satsningar

Eftersom det är mer troligt att dina motståndare kommer att syna en satsning på 2,5 stora mörkar kanske du inbjuder en del väldigt bra spelare att se billiga floppar.

Det vill du inte. Så justera därför summan du satsar beroende på dina motståndare och gör det dyrare för bättre spelare att se floppen. Justera inte dina satsningsstorlekar efter handstyrka, utan låt motståndarnas skicklighetsnivåer vara det som fäller avgörandet. Om du befinner dig vid ett tight, enkelt bord där det sitter en enda tuff spelare – varför ska du då spela mot honom?

En större satsning kommer att hjälpa dig att definiera en svår motståndares hand. Du bör mer än gärna lägga in mindre satsningar mot svagare spelare, eftersom misstagen de begår efter floppen väger upp för att du inte kan definiera deras händer.

Mer action till ett billigare pris

Den största fördelen med att spela enligt en aggressiv spelstil, men med små satsningar, är att du kommer att få mer action med dina starka händer utan att behöva riskera särskilt mycket marker. Om du har höjt de tre eller fyra senaste händerna och sedan får par i Ess på given kanske någon försöker spela tillbaka mot dig med en mycket svagare hand.

Har du en snabb och lös image innebär det emellertid också att det inte fungerar lika bra att kontrahöja som en stöld efter en höjning. Det passar helt enkelt inte in i small ball-strategin, så se till att du har bra händer om du tänker kontrahöja. Detta innebär inte att du ska stryka kontrahöjningsstölden från din arsenal, utan bara att du måste vara försiktig när du använder den.

Syn vs kontrahöjning

Om du är en av de bättre spelarna vid bordet vill du fatta de flesta av dina beslut efter floppen, och det innebär ofta att det är ett bättre spel att syna. Jag kontrahöjer sällan innan floppen, vilket gör det enklare för mig att maskera min hand och gillra fällor för motspelare som ser min syn som ett tecken på svaghet. Jag har slagit ut massvis med spelare genom att inte kontrahöja med par i Ess innan floppen. Det finns givetvis en chans att du blir utdragen, men belöningarna väger upp för riskerna.

Döda pengar att hämta

Att försöka stjäla döda pengar är ett något mer riskabelt spel som också erbjuder en hög återbäringsratio. Målet är att vinna vad som redan ligger i mitten utan avsikt att spela din hand efter floppen, vilket innebär att din starthand blir obetydlig i sammanhanget.

Det finns två sätt att göra detta på

1. Bestraffa limparna när du befinner dig i position

Om flera spelare limpar, och lämnar en saftig summa i mitten, kan en stor höjning ta hem hela potten. Det viktigaste är att fokusera på den första limparen, eftersom chansen är stor att markerna blir dina om du tar dig förbi honom. Överanvänd inte detta spel, eftersom dina motståndare då till slut kommer att fatta vad du håller på med, och se till att du aldrig binder dig vid potten med en svag hand.

2. Kontrahöj

Ibland måste man kontrahöja innan floppen bara för att hindra spelare från att bluffa. Om en kontrahöjning innan floppen utgör en för stor del av dina marker så bör du avstå från att göra den. I allmänhet bör din höjning vara fyra gånger större än summan din motståndare satsade, så att du inte ger honom ett bra pris på att syna. Var också medveten om att om en motståndare satsar över 25 % av sina marker så kommer han att syna vilken kontrahöjning som helst efteråt – så tresatsa inte tunt i ett sådant läge!

Spela mot en kontrahöjning

När du spelar small ball kommer du att spela om massvis med potter och i de flesta av dessa kommer du att öppna för 2,5 stora mörkar. Ibland kommer du att bli höjd, och om det är fallet bör du i allmänhet bara slänga din hand om inte situationen är den rätta. Det är väldigt viktigt att du inte tappar fattningen och att du undviker att göra dåliga syner.

Faktorerna du bör överväga

Din handstyrka

Om du sitter på par i Ess eller Kungar kommer du av uppenbara skäl inte låta dig skrämmas bort!

Minimihöjningen

Om någon lägger in en minihöjning finns det ingen situation i vilken en läggning är korrekt, även om du vet att din motståndare sitter på par i Ess!

Position är makt

Om kontrahöjaren har position på dig bör du bara syna om du har en stark hand. Om du har position kan en marginell hand förvandlas till en som det kan vara värt att syna med.

Stackstorleken

Detta är den viktigaste faktorn, bortsett från handstyrka, då du bestämmer dig för om du ska spela vidare eller inte. Du kan syna kontrahöjningar i förhoppningen att antingen träffa din hand eller att bluffa din motståndare med hjälp av de gemensamma korten.

Du bör i allmänhet inte riskera mer än 10 % av din stack på den här typen av händer. Syna all-ins Senare in i en turnering kommer du att ställas inför massvis av all-in-satsningar och höjningar.

Du bör gå igenom följande tankeprocesser när du bestämmer dig för om du ska syna en all-in:

Vilket handurval sitter min motståndare på?

Om han är riktigt shortstackad och desperat kan du sätta honom på ett bredare urval. Om han är tight kan du begränsa urvalet.

Vilket pris får jag på en syn?

När du ställs inför en satsning bör du räkna på vad som ligger i potten i jämförelse med satsningendu står inför. Du behöver ingen miniräknare – en grov summa bör kunna guida dig tillräckligt.

Hur står sig min hand mot hans urval?

Detta är inte någon exakt vetenskap. När du synar en all-in-satsning, eller vilken satsning som helst för den sakens skull, ska du inte bara syna på grund av att du tror att du har den bästa handen, utan snarare på grund av att oddsen som potten ger dig säger att det är en bra investering.

Spel med liten stack

Tyvärr måste du överge den liberala synen på höjningar som small ball-strategin dikterar då dina marker försvinner. För att small ball ska vara effektivt måste dina höjningar innan floppen representera en väldigt liten andel av din stack. Om en small ball-höjning skulle utgöra 15 % av din stack bör du överväga att limpa istället.
Om din stack understiger tio satsningar har du inget annat val än att spela om alla dina marker då du hittar handen du har väntat på.

WSOP-stjärnan James Akenhead förklarar de mest effektiva sätten att byta växlar när man spelar i djupstackade turneringar.

För att bli en framgångsrik pokerspelare måste du ha fler än en ”växel” när du spelar i turneringar. Överallt finns det dåliga spelare – både online och live – som saknar förmågan att öka hastigheten i sitt spel eller sakta ner, och som alltid spelar i exakt samma tempo.

Vissa spelare befinner sig konstant i sjätte växeln, från första handen fram till ögonblicket då de slås ut, och överväger aldrig att sakta ner. Dessa spelare sitter vanligtvis med stora stackar i de tidiga skedena, men de når sällan finalbordet. I andra änden av spektrat hittar vi spelarna som har legat i den långsamma filen i hela sina liv, och som aldrig utnyttjar den supertighta image de har skapat åt sig själva.

Dessa spelare lyckas då och då krypa in i pengarna, men lyckas sällan spräcka bubblan. De flesta bad beathistorier du får höra kommer från dessa spelare. De inser inte att det är deras uteblivna ansträngningar att bygga upp en respektabel stack som är orsaken till att de inte har tillräckligt mycket marker för att deras motståndare ska lägga de händer som drar ut dem.

Byt växel

Bra pokerspelare – aggressiva som tighta – vet när det är dags att byta tempo, och denna färdighet är till stor fördel. Den tighta image många spelare bygger upp gör det möjligt för dem att komma undan med effektiva bluffar och tunna squeezespel. De har förtjänat detta privilegium. De dåliga tighta spelarna vi pratade om tidigare har också förtjänat detta privilegium, men saknar förmågan eller vägrar att använda det till sin fördel. Lösa spelare kan välja tillfällen att spela mycket tightare och när de sedan plockar upp den starka hand de så tålmodigt har väntat på kommer de att få den action de har förtjänat.

Turneringsstrukturen kan vara avgörande för det tempo du väljer att spela i, och de växlar du har i poker är inte alltid begränsade till snabbt och långsamt tempo. I djupstackade turneringar med långsam struktur har du friheten att spela efter ett stort urval av hastigheter. Du kan variera ditt starthandsurval och ditt spel efter floppen avsevärt. Friheten att experimentera är större och möjligheterna att testa dina motståndare fler.

Du bör använda denna frihet till att kategorisera dina motståndare och ta reda på vilka som backar och vilka som inte gör det. Turneringar med snabba strukturer är annorlunda, och jag kommer att använda min strategi för TV-sända event med sex spelare som exempel. Jag spelar extremt tight och använder den tid jag inte deltar aktivt till att plocka upp de läsningar jag kan på mina motståndare, till dess att mörkarna är så pass höga att genomsnittsstacken har 15 till 25 stora mörkar, då jag börjar leta efter tillfällen att squeeza och ställa.

Denna strategi har visat sig vara mycket effektiv. De spelare som försöker använda fler än dessa två växlar i det här formatet försämrar ofta sina chanser eftersom deras stackar har krympt alldeles för mycket då mörkarna går upp. De har inte längre tillräckligt mycket marker för att kunna använda sina stackar som vapen.

Akta dig för bubblan

Den populäraste tidpunkten att öka tempot är då bubblan närmar sig – men var försiktig. Detta är ett utmärkt tillfälle att skaffa marker från dåliga spelare som helt enkelt inte förstår vad som pågår eller är alldeles för inställda på att nå pengarna. Bra spelare kommer emellertid att spela på samma sätt och dessutom vara medvetna om tankesättet din strategi grundar sig på. Detta faktum öppnar upp för kontraattacker och om du inte är försiktig kommer din plan att bli ganska genomskinlig.

För ett par år sedan hade jag ett problem med mitt spel. Jag brukade åka ut på bubblan i massvis av olika turneringar. Min plan var alltid att spela aggressivt på bubblan och utöka mitt starthandsurval avsevärt, men till slut kom jag fram till att det inte var en vinstgivande strategi. Nu för tiden letar jag efter spelare som spelar som jag brukade göra. Jag riktar in mig på dem och när rätt tillfälle uppstår testar jag dem. Mitt råd är alltså att du spelar lite tightare än förväntat i detta turneringsskede och letar noga efter tillfällen då du kan stjäla marker från aggressiva spelare.

Precis då bubblan har spruckit är det en bra tidpunkt att sakta ner och börja spela tightare. Aggressiva spelare som inte följer detta råd kommer att konfronteras med massvis av all-in-situationer och om de inte är försiktiga kan deras fortsatta existens i turneringen vara i fara. De spelare som tidigare var så beslutna att hamna i pengarna är nu mycket mer villiga att gambla och du kommer ofta att bli kontrahöjd. Det är i det här läget som bra, tighta spelare plockar upp massvis med enkla marker.

Dags att spela tight

Ett annat bra tillfälle att spela tight är när du blir förflyttad till ett nytt bord. När du sätter dig ner vid ett nytt bord riktas allas blickar mot dig. De andra spelarna är bekanta med sina bordskamrater och vill nu veta mer om dig och din spelstil.

Om du slår dig ner vid ett nytt bord och börjar höja varje pott ger du inte dig själv en chans att lära dig något om dina nya motståndare. De kommer däremot snabbt att lära sig massvis om dig och du kommer att bli ett lätt byte. Om du å andra sidan slår dig ner och spelar extra tight kommer de att lära sig väldigt lite och du kommer att få deras respekt. Under den här perioden ska du studera de andra spelarna och plocka upp läsningar.

Om du precis har förlorat en stor pott eller en hel serie potter är det viktigt att du växlar ner i tempo. Den respekt dina motståndare hyser för dig har sänkts och de kommer att anta att du är tiltad. Dåliga spelare kommer inte att lägga märke till att du inte längre spelar samma mängd händer och det kommer att vara till din fördel. Du kommer att få mer action än tidigare och om allt går enligt planerna kommer du att vinna tillbaka de marker du förlorade, och fler därtill! Spelare som tror att du är tiltad när du inte är det kommer att ge dig många sköna marker.

Bra aggressiva spelare kommer att anpassa sig till den strategin, så gå inte i den fällan. Spela bara premiumhänder mot dem till dess att du lägger märke till att de har öppnat upp sitt spel igen. Bra tighta spelare som byter växel är lite svårare att bekämpa. Deras andel lyckade bluffar är hög på grund av den höga respektnivå de åtnjuter. När de blir synade kommer de ofta att visa upp en bra hand, vilket är anledningen till att många spelare är rädda för att syna ner dem. Du måste verkligen lita till dina läsningar för att kunna ta dem på bar gärning. Det är inte enkelt, men kom ihåg att alla bra pokerspelare bluffar!

Finalbordet

Närhelst jag når ett finalbord spelar jag vanligtvis väldigt tight. Jag har i praktiken slagit mig ner vid ett nytt bord och jag behöver tid på mig för att kunna omvärdera de spelare jag spelat med tidigare och för att studera de nytillkomna. Dessutom ändras placeringsordningen och jag behöver hitta nya läsningar. Många spelare förändrar ofta sitt spel då de når finalbordet på grund av de stora hoppen i utbetalningarna och jag försöker lokalisera de spelare som försöker ta sig uppåt på prisstegen.

Under förra årets WSOP-event nummer två började jag spela väldigt tight på finalbordet. Om du tittar på TV-sändningen så ser du mig inte spela en enda hand under det första avsnittet. Jag använde tiden till att ta reda på vilkas mörkar som var enkla att stjäla och vilka jag kunde, respektive inte kunde, kontrahöja effektivt. I det andra avsnittet är jag med i nästan varje pott. Jag började känna mig bekväm och kände att jag kunde kontrollera händelserna.

Jag använde den tighta image jag hade förtjänat under den första halvan till min fördel och kunde plocka upp massvis med fina potter. När jag kom till heads up satte jag verkligen press på Grant Hinkle. Jag la märke till att han inte gillade att spela om stora potter efter floppen och jag nötte ner honom. Till sist fick han nog och min plan gick i lås. Kanske har jag bättre tur i år!

Kom ihåg

Om du bygger upp en tight image ska du inte glömma att utnyttja denna och göra en del vältajmade bluffar och stjäla marker från dina intet ont anande motståndare.

Var inte alltför aggressiv på bubblan, utan leta istället efter spelare som spelar alldeles för vårdslöst, samt de som bara väntar på att bubblan ska spricka.

När du flyttar till ett nytt bord ska du använda flytten som en möjlighet till att tighta till ditt spel och inte spela så många händer. Du bör betrakta finalbordet som ett nytt bord och spela i enlighet med detta.

Ingen kan anklaga Bertrand ”ElkY” Grospellier för att backa från en utmaning. Hans orädda personlighet och spelstil gör honom till en av de mest spännande figurerna inom pokern. FirstPoker utforskar de många sidorna av den man som kallas ElkY.

När Bertrand ”ElkY” Grospellier talar fullkomligt sprutar orden hur hans mun i en enda röra. Hans engelska är nästintill perfekt, men den tjocka franska accenten ihop med hans kulspruteliknande ordsalvor gör att det ändå inte är speciellt enkelt att förstå vad han säger.

Våghalsen ElkY

Han är inte bara den mest snabbpratande pokerspelare vi mött, han kan mycket väl vara den mest snabbpratande människa vi stött på överhuvudtaget. Man undrar så smått om han har bråttom till något möte någon annanstans. Skrattande ursäktar han sig och tar av sig den svarta designerjackan, som är fullklottrad med svarta dödskallar och röd grafitti som går helt i linje med trenden bland unga pokerspelare. ElkY medger att hans svada helt enkelt är en del av hans personlighet. För att göra en parafras på Mr Wolf i Pulp Fiction: han tänker fort och han snackar fort. ”Jag gillar att leva livet snabbt,” utbrister han med ett stort flin.

Så ger han sig in i en lång förklaring om hur han var tvungen att lägga band på sig när han började med livepoker. ”Jag tog för snabba beslut. Jag menar, visst tar jag fortfarande snabba beslut, men jag tror att man kan ta lite mer tid på sig i livepoker eftersom allt går så långsamt.”

Så sent som för fyra år sedan var ElkY enbart känd som en högljudd sit & go-spelare som en gång varit en grym videospelsfanatiker i Korea. När han blev den första spelaren någonsin att nå PokerStars Supernova Elite-nivå gav det honom inte bara ett mycket bra rykte, utan även ett lukrativt kontrakt med sajten, men under flera år hade han problem med att få ordning på sitt livespel. Men ända sedan han krossade 1 135 andra spelare i PCA Main Event i januari förra året – när han kammade hem hela $2 miljoner – har hans form nått en ny hänsynslös nivå.

I oktober vann han WPT Festa Al Lago-titeln – somhan rankar som sin största bedrift – och tre månader senare gjorde han sig ett hyggligt dagsverke på en halv miljon med segern i High Rollers Event vid PCA 2009. ElkYs nyvunna storform verkar ha kommit från ingenstans, men för honom själv var det oundvikligt.

”Jag visste väl hela tiden att den skulle infinna sig. Jag övade helt enkelt upp min skicklighet och försökte förbättra mitt spel. I poker måste man vara realistisk. Det är viktigt att spela bra, men man kan inte fokusera för mycket på bara ett enda spel.”

Han har nu över $4,7 miljoner i turneringsvinstpengar (över $1 miljon mer än landsmannen David Benyamine), vilket gör honom till Frankrikes överlägset mest framgångsrika turneringsspelare. Den 28-årige fransosen börjar nu tala lite långsammare och mer avslappnat, stoppar ner solglasögonen i fickan och lutar sig tillbaka i soffan. Nöjda med att han inte längre verkar vara på väg någon annanstans ger vi oss i kast med att försöka få en unik inblick i hur huvudpersonenför dagen egentligen fungerar.

Rockstjärnan ElkY

Nu när pokern har spridit sig till alla kontinenter på planeten har livespelen blivit smältdeglar av olika klasser, kulturer och personligheter. Och om du råkade befinna dig i Macao under dag 1b av APPT 2008 skulle du ha sett denna färgstarka blandning när den är som mest livfull. Som en hyllning till en av hans favoritfilmer, The Dark Knight, hade ElkY sminkat sig som Jokern, komplett med grönt hår, isvitt ansikte och det där omisskännliga röda kladdet över munnen.

”Jag älskar den filmen och det kändes som en cool sak att göra. Jag gillar att göra något kul, intressant eller coolt,” säger han med ett skratt. ”Det är helt enkelt kul att festa till det, och kul att vara Jokern.”

ElkY är känd för att vara en festprisse och det är ett epitet han bär med stolthet. ”Jag älskar att festa och försöker njuta av varje ögonblick just nu, för man vet aldrig vad som händer i framtiden,” säger han. ”Jag vet inte ens om jag kommer att älska samma saker då som jag gör nu.”

Brudar ligger högt på listan över hans intressen när han inte spelar, men han försöker verkligen att separera arbete och nöjen. ”Jag försöker vara lite smartare när det gäller det nu – jag vill inte att det ska påverka mitt turneringsspel.” Ändå tror han inte att det skadar vid bordet att han anses vara en smågalen person med rockstjärnemanér.

”Jag är nog lite galen, men i poker är det bara bra för imagen. Ibland måste man vara oförutsägbar.” Han avslöjar hur hans framträdande som Jokern kan ha haft önskad effekt.

”Några av spelarna spelade faktiskt väldigt dåligt mot mig just då. I liveturneringar kan man imponera mer på folk, de är mer lättskrämda då. Självfallet måste man ha en solid spelgrund att stå på, men då och då måste man göra något galet. Om man gör en stor syn i en liveturnering är det viktigt för dominansen vid bordet – folk vill inte spela mot dig. Ibland måste man visa att man är villig att gå hela vägen.”

Galningen ElkY

Ett utmärkt exempel på ElkYs vilja att ta saker och ting till sin spets visade sig under finalbordet av EPT Köpenhamn 2007. Med fyra spelare kvar öppnade Elky från knappen med 7-♣5 till 70 000. Det var ett standardspel från fransmannen och eftersom mörkar och antar var värda över 30 000 var det ett smart drag – han var garanterad minst $170 000, men siktade på förstaplatsen som var värd $700 000. När det var dags för markerledaren Richard Toth lyfte han försiktigt på hörnen på sina hålkort som visade A-J och höjde till 116 000. Visst borde ElkY ha lagt sig. En syn var en möjlighet eftersom han hade position, men i kommentatorshytten bönföll experterna honom att lägga sig.

Elky valde istället att kontrahöja, och höjde pottens värde innan floppen till $400 000. Båda spelarna checkade floppen J-4-3, men ElkY fortsatte sin framstöt på turnen, som visade en Dam, trots att hans hand inte förbättrats det minsta och att han bara hade ett stegdrag. Sedan kom en mirakulös Sexa på rivern och gav ElkY en osannolik stege, och han gick all-in. Toth synade, gick på nöten och hade plötsligt en liten stack. Allt detta måste väl vara prov på en galning i arbete?

Enligt ElkY själv var spelet mot ungraren riskfyllt, men rättfärdigat.

”Vi hade spelat tillsammans i nästan två dagar och jag hade inte fyrsatsat mot honom en enda gång,” säger han. ”Jag tyckte det var ett ganska bra tillfälle för en tunn fyrsatsning. Vi hade de två största stackarna vid bordet och jag hade visat stor respekt för hans kontrahöjningar så han kan ha varit rädd för att hamna i en all-in-situation med mig. Jag var inte tvungen att ha en stark hand för att gå all-in och han kunde också tänkas lägga mycket ur sitt handurval, som Sjuor eller A-10, eftersom vi hade så pass stora stackar.

Jag antar att jag hade fel om vilken typ av hand han kunde ha lagt! Eftersom jag hade position under resten av handen tycker jag att det var ett bra läge. Jag förväntade mig självklart att han skulle lägga sig före floppen.”
Efter en sådan analys kan man knappast kalla ElkYs spel för galet, men det var minst sagt djärvt. Men samtidigt har han aldrig uppvisat några tendenser på att tveka vare sig på sig själv eller på sitt spel – hans mod har alltid varit ett personlighetsdrag. Som tonåring drömde han om att spela TV-spel på heltid och vid 20 års ålder blev han inbjuden till Korea för att göra precis just det.

De flesta skulle nog tänka både en och två gånger över att flytta permanent till ett land med en helt annan kultur och ett helt annat språk, där man tveklöst skulle vara en outsider, men ElkY flyttade direkt. ”Det var hela tiden mitt mål att göra det ändå; det var inget slumpartat,” säger han. ”Planen var att göra vad som stod i min makt för att lyckas i Korea. I början hade jag problem med kommunikationen, men jag hade tur. En god vän till mig hade bott i Korea i tre år redan så han hjälpte mig.”

ElkY medger dock att det var en aning riskfyllt att ge upp en bra utbildning för att ge sig in i den hyperkonkurrenstäta TV-spelsvärlden. ”Visst är det lite galet att som 19- åring flytta till ett asiatiskt land och inte ens kunna språket!”

Men han visste att belöningen skulle vara värd risken. Första året hade han en grundlön på $5 000 i månaden och när han nådde sin topp kammade han hem $300 000 om året. Denna höga risk kontra hög belöning-mentalitet är ett nyckelelement i hans pokerstil – och det är också därför han ofta betraktas som en galen spelare.

”Jag bryr mig verkligen om att vinna. Vart jag än spelar så blir jag besviken om jag inte vinner. Turneringsstrukturen är alltid topptung – både när det gäller vinster utrymme i media. Kommer man tvåa är det ingen som minns dig och det är därför det är viktigt att vinna. Jag är redo att ta alla risker som finns för att förbättra mina vinstchanser.”

Fanatikern ElkY

Förmågan att kunna, och våga, ta riskerna när de uppenbarar sig är ett karaktärsdrag hos många pokerspelare – men för att nå den allra högsta nivån behöver man något mer. Man måste vara fanatisk när det gäller spelet. Att sitta vid ett bord och försöka koncentrera sig under hand efter hand samtidigt som man timme efter timme måste ha koll på alla andra spelare är trots allt mycket svårare än vad det låter. När man spelar online måste man vara ännu mer fokuserad – en datorskärm är markant mer statisk än ett livepokerrum. ElkY är inte bara fanatisk när det gäller poker, han är fanatisk, på gränsen till neurotisk, när det gäller i princip allt han tar sig för. Det handlar om jakten på perfektion. Ta till exempel videospel. Han förklarar hur mycket jobb han lade ner på att var den bästa spelaren i Frankrike direkt efter att han slutat högstadiet.

”Jag lade ner mer arbete än de flesta, och spelade galet många timmar. Jag övade tolv, ibland 16, timmar om dagen. Det var allt jag gjorde i ett halvår,” säger han. ”Visst fanns det många andrasom spelade mycket, men de hade andra saker att göra också, som att gå i skolan. Jag hoppade ju av plugget för att spela, så jag ville verkligen lyckas; det var min enda dröm, att kunna leva på att spela TV-spel!” ElkY var inte bara beredd att lägga ner den tid som krävs för att lyckas, han var också beredd att lägga all bekvämlighet åt sidan. ”Ibland sov jag på golvet på internetcaféet eftersom min familj bodde i Nancy. Jag ville öva mycket och de enda internetcaféerna fanns i Paris,” avslöjar han. ”Jag bodde där några dagar, sov några timmar och spelade sedan hela dagen.”

ElkYs tvångsmässiga TV-spelsnatur fick full frihet och nådde sin fullapotential i Korea. ”Istället för att festa eller jobba spelar de väldigt, väldigt mycket. Jag tror att det gjorde mig mentalt stark eftersom koreaner är väldigt tävlingsinriktade, mycket mer än fransmän.” Denna arbetsmoral var lätt att överföra på pokern. Oavsett om han spelar online eller live så har ElkY en förmåga att stänga ute alla distraktioner. ”Någon kanske pratar för högt, det kanske finns TV-kameror eller störningsmoment utifrån, men jag kan spela under i princip alla omständigheter – det är en stor fördel jag har.”

Den kanske mest imponerande dedemonstrationen av hans mentala styrka inträffade i slutet av 2005 när han bestämde sig för att han ville bli den första spelaren någonsin att nå Supernova Elite-nivån på PokerStars – något som gav otroliga förmåner, som fritt tillträde till stora liveturneringar och VIP-turneringar online. Självklart krävdes det en oerhörd hängivenhet för att nå upp till den nivån – man var tvungen att komma upp till en miljon FPPpoäng under ett kalenderår – vilket är en otroligt svår uppgift till och med för de mest inbitna onlinespelarna. ElkY började med att ge sig på sit-and-gos.

”Jag spelade väldigt mycket sit and gos vid den tiden,” säger han. ”Huvudsakligen på $50- och $100-nivån, eftersom det gav mig mest FPP-poäng.” Med två veckor kvar låg han fortfarande 100 000 poäng kort, så han ökade på sina ansträngningar. ”Jag läste någonstans att det räckte med att sova 20 minuter var fjärde timme, så jag testade det i en vecka.”

Sömnbristen var dock inte direkt bra för hans vinstmarginaler. ”Det var bara dumt att göra så, för jag spelade riktigt dåligt. Jag var så trött,” säger han. Men med en annan spelare hack i häl visste ElkY att han inte hade råd att ta bort foten från gaspedalen och i sista rundan spelade han i skoningslösa 27 timmar i sträck. ”Jag ska ta mig fan spela tills jag klarar det,” minns han att han tänkte. Och på kvällen den 13 januari 2006 bekräftades ElkYs bedrift på Internet. Han visste att även om han aldrig gjorde någonting inom pokern igen var hans status som onlinelegend redan cementerad – han var den förste någonsin att nå Supenova Elite och han hade gjort det på rekordkort tid: drygt fyra månader.

Ambitiöse ElkY Att ha en fanatisk och tvångsmässig personlighet kan vara användbart vid utdragna spelsessioner i poker, men det skulle inte betyda någonting om ElkY inte också besatt en orubblig beslutsamhet att ge sig på tuffa utmaningar. Han avskräcks inte ens när det tar tid för honom att bli säker på någonting. Till exempel fick han bita i det sura äpplet några gånger innan han rekryterades till ett professionellt TV-spelsteam.

”När jag var 18 blev jag inbjuden till de stora finalerna i Korea, men det gick inget vidare. Så blev jag inbjuden igen när jag var 19 och kom trea. När jag var 20 blev jag tvåa. Då frågade de mig om jag ville komma över och vara med i ett proffsteam.” När han upptäckte pokern ville han tjäna pengar online – men han fick ingen bra start. ”Jag förlorade runt $5 000 de första månaderna. Jag kunde ju knappt reglerna!”

Naturligtvis kastade han sig över alla böcker och forum han kunde hitta och tillbringade några månader i Kanada, där han lärde sig spelet av mer erfarna vänner. ”Efter att jag kom tillbaka från Kanade vann jag $10 000 dollar på en månad i $2/$4 No Limit,” säger han. Hans övergång från online- till livespel var särskilt svajigt. Efter den första kontantvinsten i Deauville i början av 2005 började han sukta efter de stora vinsterna, men han hade inte riktigt klart för sig hur turneringsspel fungerar i praktiken.

”Jag kunde inte riktigt anpassa mig efter hur andra spelade. Jag hade svårigheter med stackstorlekarna och jag tog för snabba beslut. Jag tror att EPT Baden var den första turnering där jag kände att jag hade bra flyt vid bordet, när jag visste när jag skulle pressa de andra spelarna, veta när jag skulle byta växel, och framför allt vilka jag kunde köra över och vilka som verkligen ville vinna.”

Med en 16:e plats i EPT Baden var ElkY igång, men det skulle faktisktta ytterligare två år av slit innan han stod inför sitt livs svåraste uppgift så långt. Sedan han vann PCA 2008 har dammarna öppnats och han vinner turneringar till höger och vänster, och även i mitten. ElkYs senaste projekt är att ta sig an high-stakes-världen.
”I december, innan Five Diamond, spelade jag det stora $200/$400-kontantspelet i Bobby’s Room på Bellagio. Det var Kenny Tran, Andrew Robl, Daniel Schreiber, Rick Salomon och jag. Jag spelade nästan tre dagar i sträck. Salomon förlorade $1 miljon under den tiden.”

Det gick inte riktigt som han tänkte, men ElkY lät sig inte nedslås. ”Jag förlorade väl $40 000 dollar ungefär,” säger han. ”Det var en nyttig erfarenhet eftersom jag fick spela mot sådana som Tran, som är en av de allra bästa kontantspelarna. Det här är mycket mer intressant än att spela ett $25/$50-spel där jag kan dominera – det finns ingen spänning i det och det spelar ingen roll om jag tjänar $10 000 eller 15 000 mer om dagen. Jag förlorar hellre $50 000 och lär mig en massa genom att spela med de allra bästa. Mitt mål är inte att kamma hem storvinsten, det är att lära mig och förbättra mitt spel.”

Den sista nedräkningen

Det är vid det här laget oundvikligt att vi kommer in på kommande World Series, där ElkY vet att han fortfarande har en bit kvar. Sex betalda placeringar, däribland ett finalbord, på tre år är respektabelt, men egentligen inget bevis på hans kapacitet. ”Det är väldigt viktigt för mig att vinna ett armband i år,” säger han. ”Under förra World Series festade jag för mycket i några av de mindre eventen. När jag fortfarande är kvar i en turnering tenderar jag att inte göra det eftersom jag vill hålla mig i god form.”

Han tror också att det faktum att han har en ny manager, Stephane Matheu (ett före detta tennisproffs), kan bli en bidragande faktor till nya framgångar. ”Sedan Stephane och jag började jobba ihop har jag blivit bättre på att förbereda mig inför en turnering, både mentalt och fysiskt. Han har hjälpt mig att bli mer fokuserad på vad jag vill och på att spela på toppen av min förmåga.”

Här reser sig Elky, eftersom fotografen kallar på honom för att kunna börja med sin fotosession. Då vi inser att intervjun är på väg att ta slut försöker vi hinna med en sista fråga om hans ambitioner i det långa loppet. 15 armband? $30 miljoner i prispengar? ElkY skrockar och skakar på huvudet.

”Mitt mål är att köpa Spearmint Rhino i Las Vegas!”

Det är lätt att dras in i en rytm som gör att du ser många floppar när du sitter med fyra kort på hand, men ett noggrant utvalt handurval innan floppen är nyckeln till ett vinnande Omaha-spel.

Att spela för många händer är den största frestelsen för alla som tar steget från Hold’em till Omaha. Varje fyrkortskombination verkar ha oändliga möjligheter och varje hand verkar rättfärdiga en flopp. Men tyvärr är det här en säker väg mot ett misslyckande eftersom det ofta händer att du får den näst bästa handen och fullkomligt läcker marker.

I förra numret pratade vi om att alltid dra till nötterna. För att undvika att hamna i trångmål efter floppen ska du spela händer som lättast kan förvandlas till nötterna innan floppen. Detta gör dina beslut på floppen enklare och ger dig en god möjlighet att ha den bästa handen och det bästa draget – ett säkert sätt att vinna fina potter.

Handurval

De mest vinstgivande händerna i Omaha är färg, kåk och stegar, så genom att spela händer som inkluderar Ess och ett lägre kort i samma färg, höga par eller sekvenskort har du störst chans att floppa nötterna eller ett stort drag. Om du bara kan vinna potten genom den näst bästa handen blir dina beslut mycket svårare, och ibland förlorar du en stor pott eller tvingas lägga den bästa handen. Genom att spela ”nöthänder” får du en garanterad edge på dina motspelare – nämligen att ha den bästa handen oftare, oavsett vilken skicklighetsnivå du befinner dig på.

Det viktigaste konceptet bakom handurval är att dina kort måste kunna arbeta bra tillsammans. Med en hand som ♣A-Q-♣Q-♠5 har du två kombinationer som kan förvandlas till stegar och bara en färgmöjlighet, medan 10-9-8-7 innebär sex stegmöjligheter och två färgdrag. Damerna är cirka 55 % favorit mot 10-9-8-7 i två olika färger (double suited, härefter förkortat ds), men klarar sig inte så bra mot överpar. Däremot har 10-9-8-7ds en hyfsad chans mot överpar och är dessutom en enkel hand att spela efter floppen: du träffar relativt ofta nötterna och höga drag som är favorit mot nötterna, och om du missar helt behöver du aldrig oroa dig för att du slängde den bästa handen.

Med Damerna däremot måste du antingen träffa ett set eller hitta den fina balansgången mellan att försvara den bästa handen, spara pengar när du får en dålig flopp och att utnyttja bluffar – vilket är väldigt svårt med ett ensamt par. När det hamnar mycket pengar i potten är du oftast underdog mot par i Damer som inte förbättrat sig – medan 10-9-8-7ds nästan alltid gör dig till favorit. Men det är aldrig så enkelt som att säga att du ska lägga par i Damer mot en satsning eftersom det fortfarande rör sig om en ganska stark hand, som du kan vinna en del med om ytterligare en Dam dyker upp. Att alla dina kort samverkar är också viktigt av en annan anledning: det erbjuder dig flera sätt att vinna potten på. När du floppar tvåpar med två sekvenskort utöver det, har du dessutom alltid ett stegdrag – såsom 5-6-7-8 på en bräda som visar K-6-7. Om du ställs mot ett par har du den bästa handen och det bästa draget. Genom att lägga händer med ”eftersläntrare” – kort som inte samverkar bra med andra i din hand – och bara spela dem där alla fyra fungerar bra tillsammans vinner du potter som du annars skulle ha förlorat, och ibland till och med stora sådana när ett bakdörrsdrag träffar på rivern. Med andra ord: håll dig borta från trubbel och låt fiskarna spela händer med eftersläntrare, så kan du göra rent hus.

Position och aggressivitet

Som vi diskuterade i förra numret är ett bra spel i position nyckeln till att vinna i poker. I position har du tillgång till mer information, minimerar förluster när du sitter pyrt till och maximerar din equity. Det ger dig valet att bluffa, semibluffa, göra tunna värdesatsningar, och få mer betalt med bra händer. När du sitter ur position har dina motspelare alla dessa alternativ istället, så det är inte konstigt att man brukar säga att du bara ska spela de bästa 15 % (ungefär) händerna i tidig position. I sen position, däremot, kan du bredda ditt handurval och spela så många som hälften av dina händer under rätt omständigheter.

Det finns mycket pengar att vinna genom ett bra spel innan floppen – utnyttja din fördel av position, höj med solida och bra händer, så kommer mycket av spelet automatiskt. Om du har tänkt spela en hand och alla lägger sig fram till dig i sen position ska du inte lägga dig, utan höja. Du måste ge dem som ska agera efter dig ett beslut att fatta. Om det finns limpare framför dig måste du balansera ditt spel. Du ska fortfarande höja med bra händer, men variera detta genom att då och då limpa. För det mesta ska du limpa med lite sämre händer, men ibland kan du även höja.

Par i Ess

Det sägs att 90 % av dina vinster i Omaha kommer från spel med och mot par i Ess – och det är sant. Det är enkelt att spela denna hand på ett felaktigt sätt, men samtidigt väldigt vinstgivande om du vet vad du sysslar med. Visst, med nötterna innan floppen ska du höja för värde och för att skydda din hand. Mot fyra slumpmässiga kort är du bara 70-procentig favorit med de bästa paren i Ess (A-A-K-Kds) och bara 60-procentig favorit med de sämsta (A-A-2-7 i olika färger), medan du i Hold’em vanligtvis är 85-procentig favorit med ”the American Airlines”. Om du alltid höjer med par i Ess blir det i längden så att du mer eller mindre visar två kort för dina observanta motspelare. Det är anledningen till att du måste höja även med andra händer, och använd positionen som en guide till att höja, hellre än bara styrkan på din hand.

Men hur spelar du par i Ess mot en höjning? Om du kontrahöjer med andra händer kan du göra samma sak med bra par i Ess. Självklart kan du också kontrahöja med ett dåligt par i Ess, men ditt övertag är mindre och dominerar motspelarens hand mer sällan utan Ess-höga färgdrag. Det är inte säkert att par i Ess är enkla att spela efter floppen om du bara synat, men förr eller senare blir du tvungen att fatta ett lite svårare beslut – och det är inget fel med att syna för att se en flopp. Även om du avslöjar styrkan på din hand genom att kontrahöja är det fortfarande vinstgivande, så länge som du får in åtminstone en tredjedel av din stack – detta gäller för de svagaste paren i Ess. För de starkaste kan du utan vidare bara få in en fjärdedel av din stack och satsa på de flesta floppar.

Ditt mantra ska som alltid vara balans, balans, balans: spela andra kvalitetshänder som du skulle ha gjort med par i Ess och tvärtom. En bra spelare vinner dessa höjda och kontrahöjda potter ganska ofta på floppen, men du vill absolut ha en stark hand om din motspelare skulle välja att skippa läggningen. Spelar du mot svaga motspelare märker du snart att de inte lägger sig så ofta, så försök att vara inne med den bästa handen och ha position; då kommer dina resultat snart att förbättras avsevärt.

Om majoriteten av din pokererfarenhet är hämtad från onlinespel, ska du inte drabbas av panik inför ditt första liveframträdande. Vi finns på plats för en snabb acklimatisering till liveborden.

Att spela poker innebar tidigare att du var tvungen att ta dig till ett kasino eller till en pokerklubb och slå dig ner bredvid luttrade stamgäster som mer eller mindre såg ut som om de var en del av möblemanget. Det innebar också, emellanåt, att du var tvungen att utstå dåliga spelförhållanden, förolämpningar och däremellan odörer som inte var av denna värld. Utöver detta var det förstås också att du var väldigt utsatt – du oroade för varje liten detalj i ditt spel som du gav bort, eller försökte desperat att inte blinka eller röra en min när du stirrade på husets kung efter en stor all-in-bluff. Men sedan kom onlinepokern in i bilden och förutsättningarna förändrades helt. Helt plötsligt kunde du dansa runt i rummet när du träffat nötterna utan att någon kunde se det, eller blunda och bokstavligt talat hålla tummarna för att motspelaren, på andra sidan jordklotet, kommer att lägga sig. Problemet med det här är förstås att nu när en hel generation pokerspelare vant sig vid att spela online finns det en hel del spelare – kanske till och med en del av er som läser detta – som aldrig har spelat live.

Vanliga misstag

När jag lärde mig spela poker rådde det motsatta förhållandet. Jag lärde mig att spela live först, när internetpoker var något väldigt ovanligt, för att sedan ta steget över till nätet. Nu för tiden är det dock mycket vanligare att internetspelare känner sig manade att stänga av datorn och söka sig till lite liveaction. Men övergången är inte enkel, vilket spelare på alla olika nivåer fått lära sig den hårda vägen. Jag har agerat kommentator under European Poker Tour och sett otalet mycket skickliga pokerspelare begå fundamentala misstag, såsom att ge bort uppenbara tells, nyttja fel färgmarker och så vidare. Ett tag var internetgenerationen hela tiden inne på att det egentligen inte var någon skillnad mellan att spela live och online.

I viss utsträckning har de en poäng – poker är trots allt samma spel vare sig du de facto kan plocka upp korten eller bara ser dem på en skärm. Men även om några internetproffs har varit framgångsrika live har de etablerade livespelarna fortsatt dominera – vilket inte minst syntes under fjolårets World Series of Poker. Det är nog inte riktigt så enkelt som att det rör sig om samma spel trots allt.

Avslöjanden

Den mest uppenbara skillnaden mellan att spela live kontra online är den extra visuella informationen du har tillgång till. Eftersom du kan se dina motspelare och de dig finns det möjlighet att få mycket fysisk information från spelare vid ditt bord och använda det till din fördel. Betydelsen av fysiska tells, som dessa läsningar oftast kallas, sågs ner på av internetgenerationen när dessa på allvar klev in på livescenen för ett par år sedan.

Onlinespelarna insisterade på att jämfört med viktiga ingredienser såsom satsningsstorlekar och matematiken, stod sig fysiska tells slätt. Numera är det dock vanligare att man säger att liveproffsen har en fördel tack vare den extra information de får, speciellt från svagare spelare. Faktum är att många spelare som tidigare var riktigt duktiga online lyckats bra med övergången och nu har lärt sig utnyttja den här aspekten av livespel. Kevin ”BeLO WaBOVe” Saul är ett exempel. Han hänvisade till en livetell när han berättade varför han kunde göra en riktigt dyr och imponerande syn under den senaste PokerStars Caribbean Adventure. Om du är i planeringsfasen inför ditt första liveframträdande ska du definitivt läsa på lite om livetells innan, och inte minst vara väldigt uppmärksam på spelet vid bordet. Poker är ett spel som i mångt och mycket handlar om information och varje fördel du kan skaffa dig ger dig ett övertag, om än ett litet sådant.

Din värsta fiende

Det är visserligen bra att få information om dina motspelare, men kom ihåg att de hela tiden håller ett vakande öga på dig. På ett sätt är detta ett större problem för spelare som är nya på livescenen. Framför din skärm hemma kan du sträcka på dig, klia dig i håret, räcka långfingret åt motspelarna och så vidare, utan att det får någon större betydelse för ditt resultat. Gör du samma sak i ett livespel ger du bort massvis med information och kanske till och med måste lämna bordet för ditt uppförande. Problemet med att inte ge bort tells är att mekaniken oftast är undermedveten och svår att eliminera. Vissa av de bästa onlinespelarna har problem med det här, medan etablerade liveproffs har bra koll på den stora onlinestjärnan som alltid har samma procedur för sig när han är stark, och på ett annat sätt när han är svag. Nyckeln till att inte ge bort information är att ha fasta satsningssummor och spela efter fasta rutiner.

Vissa onlinespelare, såsom Annette ”Annette_15” Obrestad och Bertrand ”ElkY” Grospellier, har lärt sig att bemästra detta genom att helt enkelt satsa och sedan stirra mot mitten av bordet, och därmed helt avskärma sig från omvärlden. Om du är en amatörspelare behöver du kanske inte gå så långt, men försök hålla dina satsningsrutiner intakta och kanske titta rakt fram. Och hur mycket en annan spelare än försöker prata med dig, försök att undvika att svara under handens gång – du ger ofta bort information även om du tror något annat.

Satsningsproblematik

En av de största skillnaderna mellan online- och livespel är agerandet vid satsningar, och det är här frågan om etikett ofta blir aktuell. Det är viktigt att du inte får dåligt samvete om du gör misstag som nybörjare vid liveborden – alla är vi barn i början och till och med erfarna proffs gör dumma misstag vid satsningstillfällen. De goda nyheterna är att merparten av felen kan elimineras i två steg – tala om för dealern vad du tänker göra och ta tid på dig att fundera över hur du ska göra och eventuell storlek på satsningen. Att annonsera satsningar kan verka amatörmässigt, men det skyddar dig helt från misstag med markerhanteringen.

Det finns knappast en enda livespelare på vår planet som inte gjort misstaget att slänga in en stor marker och glömt säga ”raise” – vilket betyder att satsningen bara räknas som en syn. Genom att tänka efter ett tag och inte hasta fram ett agerande så fattar du så bra beslut som du kan, och gör dig inte skyldig till klumpiga misstag som att skjuta in fel marker. Det är trots allt en av de stora fördelarna med livespel: du har längre tid på dig att fatta beslut, så se till att använda dig av den.

Skillnader i spelet

En sak som du snart lägger märke till när du slår dig ner vid ett bord på ett kasino är att spelet skiljer sig markant från ett typiskt onlinespel. Mycket generellt kan vi säga att onlinespelare tenderar att syna oftare. Anledningen är att det är mycket lättare – bara ett klicka på musen jämfört med att flytta marker till mitten av bordet – men också för att det är betydligt lättare att begå fel online än det är i ett rum fullt av främlingar. Denna faktor innebär också att spelare är lite mindre aggressiva live än online, eftersom ingen vill vända över 7-2 i olika färger och bli påkomna med handen i kakburken. Precis som många andra saker i livet är det betydligt mindre pinsamt ensam framför datorn.

Det finns också en del skillnader i skickligheten bland spelarna. När det kommer till kontantspel, till exempel, är det vanligtvis sant att standarden generellt är mycket lägre än online. Det är visserligen svårt att vara exakt här, men livespel liras ofta på så mycket som tre till fyra nivåer lägre än ett onlinespel. Med det menar jag att ett $10/$20 No Limit Hold’em-spel kan spelas som ett tufft $1/$2-bord online. Det finns ett par uppenbara skäl till detta. Det lägsta NLH kontantspelet du hittar i Las Vegas är vanligtvis $1/$2, medan du online kan spela så lågt som $0,01/$0,02. Dessutom tenderar kontantspel live vara mycket lättare att vinna i eftersom det är mindre liveproffs där; de flesta som spelar poker professionellt håller till online där man kan spela betydligt mycket fler händer och också vinna mer. Som ett resultat av detta är livespelen oftast svagare, med färre höjningar och kontrahöjningar innan floppen (även om öppningssatsningarna är större), och mycket mer passivt spel efter floppen. Undantaget till detta är ”galningen”, som oftare dyker upp i kontantspel live än online. Mycket av detta beror på att många av spelarna har hittat till bordet via andra delar av kasinot (speciellt baren, kanske), vilket inte sker lika ofta på nätet.

Statistik

En stor nackdel med livespel är att du blir tvungen att lita till dina egna läsningar och observera de andra spelarna mer noggrant, eftersom du inte kan klicka på din heads up-display som visar dina motspelares tendenser! Därför är det viktigare att vara mycket mer uppmärksam i potter som du inte är delaktig i (jämfört med online), eftersom du bara kan lita till dig själv när det gäller att inhämta information. En del saker ovan stämmer också väl in på liveturneringar, även om skillnaden i spelkvaliteten inte kan vara lika lätt att upptäcka eftersom onlineturneringar tenderar att ockuperas av svagare spelare än vad som är fallet i kontantspelen.

En annan faktor att överväga är att du måste spela mycket snabbare i de flesta liveturneringar på lägre nivåer eftersom du ser mycket färre händer per mörknivå än du skulle ha gjort online, och hamnar under press från mörkarna mycket tidigare.

En sista sak att överväga, som du inte behöver tänka på när du sitter hemma framför datorn, är den mänskliga naturen som tillkommer i spelet. När du spelar i ett livespel är det lätt att bli lite rädd – och faktum är att många erfarna livespelare kommer att försöka skrämma dig och få dig att känna dig liten och hotad. Detta påverkar inte alla, men om du är helt ny kan det vara aningen otäckt, framförallt om det snackas mycket vid bordet. Om du känner så här gäller det att komma ihåg att det i grund och botten är samma spel och oavsett hur självsäkra eller skrämmande dina motståndare är så får de två kort till att börja med, precis som du.

Håll dig till ditt spel, fatta bra beslut – precis som du (förhoppningsvis) gör online. Det är också viktigt att komma ihåg at aldrig ta saker som händer vid pokerbordet personligt. Dispyter och tiltproblem påverkar spelare live mycket mer än online, eftersom du och dina motspelare både kan se och höra varandra. Den självklara lösningen till det här problemet är att ignorera det hela och koncentrera sig på sitt eget spel. Spela bra poker och låt andra spelare tilta, så fokuserar du på att ta deras pengar istället.

Slowspelet är favoritstrategin hos de spelare som ser sig själva som knepiga eller sluga, men för det mesta försätter det bara dem i allvarliga problem.

Att slowspela är, enkelt uttryckt, att inte spela aggressivt när man har en stark hand. Logiken bakom denna manöver är att du inte vill ”skrämma bort” de andra spelarna genom att satsa, eftersom du redan är en stor favorit till att vinna handen. Istället vill du ge dem en chans att träffa den näst bästa handen och/eller bluffa på potten, och på så vis extrahera mer värde. Detta låter jättebra i teorin, men i praktiken är slowspelet en överanvänd och ofta felaktigt tillämpad taktik.

Slowspelet kommer mer ofta än inte resultera i att du skakar på huvudet och får lämna bordet. Det finns givetvis tillfällen då det är korrekt och vinstgivande att slowspela, om du lyckas göra det på rätt sätt. Det är exempelvis sällan korrekt att satsa på floppen om du floppar fyrtal, högstakåken eller en färgstege. Din målsättning i dessa situationer är istället att låta dina motståndare komma ikapp – främst på grund av att din hand i det närmaste är oslagbar. Men vid alla andra tillfällen – då din hand går att slå – kommer du troligtvis att råka illa ut genom att slowspela. Denna artikel tar en titt på de sex vanligaste slowspelsmisstagen och hur du kan undvika dem.

1. Du floppar en färg som inte är nötfärgen

Alla älskar att spela kort i samma färg, så när mirakelfloppen för med sig färgen så blir ibland den första impulsen att checka och låta någon annan sköta satsandet åt oss. Detta är emellertid en väldigt dålig idé. Här är ett exempel på vad resultatet av ett sådant slowspel ofta blir: vår hjälte synar en höjning i position i en flervägspott med ♠10-♠9. Floppen visar ♠Q-♠6-♠4. Spelaren som höjde innan floppen öppnar med en satsning och får syn från en spelare. Vår hjälte nöjer sig med att syna, istället för att höja. Turnen för antingen med sig ett fjärde spaderkort eller parar brädan, och nu har vår hjälte inte en aning om var han står och förlorar potten.

Vad är lösningen?

En floppad färg som inte är nötfärgen är en av de mest sårbara händer en spelare kan ha. Ja, den är extremt stark, men det finns flera sätt man kan förlora handen på – om man nu bortser från möjligheten att man redan förlorar den till en starkare färg. Istället för att slowspela och bara syna en satsning eller checka, är det bästa du kan göra att satsa eller höja. Detta kommer att resultera i två saker. För det första kommer det att hjälpa dig att definiera dina motståndares händer, och för det andra kommer du att kunna ta maximalt betalt av dem som spelar set och drag till nötfärgen (ett ensamt spader Ess i det här fallet). Ett alternativ är att vänta med att satsa eller höja till turnen, men du Att floppa en stege eller set inträffar så sällan att vi tenderar att enbart fokusera på hur vi ska lyckas ta motståndarens alla marker när det väl händer. Girigheten överskuggar alla rationella tankeprocesser, och ibland innebär detta att vi agerar passivt.

Låt oss anta att du floppar ett set i Fyror på en bräda som visar Q-J-4 och checkar på floppen. Du har nu gett spelare med Q-J, K-10, 10-9, 10-8, A-K, A-10, K-9 och alla hålpar högre än Fyror en möjlighet att komma ikapp och förbi helt gratis. Din målsättning med starka händer bör visserligen vara att extrahera största möjliga vinst, men du måste kunna göra detta medan du samtidigt skyddar din hand på en sårbar bräda. kan faktiskt gå miste om värde genom att spela på det viset. En spelare som sitter på ♠A kommer troligtvis att syna en satsning eller höja till en ansenlig summa på floppen och turnen. Genom att vänta till turnen förlorar du inte bara satsningen du kunde ha gjort på floppen, utan också den större satsning som din motståndare hade synat på turnen. Om exempelvis potten ligger på 1 000 och du checkar på floppen och satsar halva potten på turnen, så vinner du 500 i marker av din motståndare. Om du satsar halva potten på floppen och halva potten på turnen vinner du 1 500 i marker. Satsningen på halva potten på floppen gör satsningen på turnen större och ökar din vinst.

2. Du skyddar inte din hand ordentligt

Att floppa en stege eller set inträffar så sällan att vi tenderar att enbart fokusera på hur vi ska lyckas ta motståndarens alla marker när det väl händer. Girigheten överskuggar alla rationella tankeprocesser, och ibland innebär detta att vi agerar passivt. Låt oss anta att du floppar ett set i Fyror på en bräda som visar Q-J-4 och checkar på floppen. Du har nu gett spelare med Q-J, K-10, 10-9, 10-8, A-K, A-10, K-9 och alla hålpar högre än Fyror en möjlighet att komma ikapp och förbi helt gratis. Din målsättning med starka händer bör visserligen vara att extrahera största möjliga vinst, men du måste kunna göra detta medan du samtidigt skyddar din hand på en sårbar bräda.

Vad är lösningen

Ett av de stora problemen med att slowspela är att det tar död på ditt framtida värde eftersom det blir uppenbart att du sitter på en monsterhand. Genom att satsa med din starka hand kommer den att bli mer vinstgivande ur ett flertal aspekter. För det första får du in mer pengar i potten innan ett skrämkort kan döda all action genom att tvinga spelare med marginella händer att lägga sig. För det andra maskerar det faktiskt din hand. Alltför många spelare förväntar sig att en spelare som floppar nötterna ska slowspela sin hand. När du istället öppnar med en satsning kommer dina motståndare vanligtvis inte att sätta dig på nötterna, utan spela tillbaka mot dig med alla typer av hyfsade händer. Lösningen består i att satsa eller höja. Detta är det vanliga svaret, så det är dags att vänja sig.

3. Du väljer fel motståndare

För att kunna slowspela effektivt måste du välja rätt motståndare. För att kunna skapa en vinst genom att inte satsa eller höja måste du vara uppe mot en motståndare som kommer att sköta satsandet eller höjandet åt dig. Det finns ingen poäng med att slowspela en motståndare som kommer att ta varje gratiskort du ger honom till dess att han har en bättre hand än vad du har. Om du floppar ett set mot en synstation som bara satsar när han har en hand, men som synar varje gång han har träffat floppen på något vis, måste du trycka in dina marker omedelbart och få honom att betala för att träffa sin hålstege eller sitt runner-runner-drag.

Vad är lösningen

De bästa motståndarna att slowspela mot är överaggressiva spelare – den typen av spelare som rutinmässigt höjer eller lägger in fortsättningssatsningar närhelst de tycker sig ana svaghet. Det finns ett värde i att checka till den här typen av spelare eftersom du kan vara säker på att få action. Dessutom finns det någon slags värde i att slowspela mot en väldigt tight spelare eftersom han bara kommer att syna en satsning när han sitter på en riktig monsterhand. Du riskerar visserligen att låta honom komma ikapp, men det är en risk du får ta med i beräkningen.

Att slowspela mot andra spelartyper än de ovan beskrivna är emellertid vanligtvis ett misstag som kommer att kosta dig pengar. Du har säkert redan hört det till leda, men lösningen består i att satsa eller höja och tvinga dina motspelare att betala för sina händer. Jag tror att du kommer att bli förvånad över att du i ett långsiktigt perspektiv faktiskt kommer att tjäna mer pengar på att spela på det här sättet jämfört med att slowspela.

4. Du slowspelar med en liten stack

Hur många gånger har du inte sett någon med sex stora mörkar kvar limpa in med par i Ess, som sedan har fått lämna turneringen efter att fyra spelare gått vidare till floppen där någon sedan floppat tvåpar. Den eliminerade slowspelaren säger sedan vanligtvis något i stil med: ”Jag ville få maximalt med värde för min hand,” eller ”Jag ville inte att alla skulle lägga sig.” Det är visserligen en bra idé att samla på sig marker med en stark hand då man är shortstackad, men detta blir mycket svårare att lyckas med då man möter flera motståndare och ännu svårare då man inte längre är med i turneringen.

Vad är lösningen?

Jag slår vad om att du inte har hört det här förut: satsa eller höj. Det finns gott om spelare som kommer att syna en all-in från en sex mörkar stor stack. Om alla lägger sig så är inte det lika med världens undergång, eftersom du fortfarande plockar upp mörkarna och antarna. Att försöka slowspela när du inte har en tillräckligt stor stack för att kunna göra det är vanligtvis ett tvärsäkert recept på katastrof.

Låt oss exempelvis anta att du är shortstackad i en turnering med mörkar på 500/1 000 och en ante på 100. Du har tio stora mörkar kvar och du plockar upp par i Kungar. Istället för att gå all-in som du har gjort tidigare bestämmer du dig för att höja till bara tre gånger stora mörken för att försöka generera lite action. Bordet har visat en benägenhet för att lägga sig för all-ins från stackar så små som åtta stora mörkar, och du vill inte att dina motståndare ska lägga sig. Du får två synare och floppen visar Dam högt med två klöver. Det ligger 11 500 i potten och du går all-in för dina återstående 7 000. Båda dina motståndare synar. En med A-Q, och den andre med ♣A-♣8. Din andra motståndare träffar sedan sin färg på rivern. Eftersom din stack var så pass liten och dina motståndare visste att de inte skulle mötas av ytterligare en satsning från din sida, kunde de syna med spekulativa händer och slå ut dig. Om du hade gått all-in innan floppen hade du troligtvis eliminerat A-8 från handen och dubblat upp mot A-Q. Berättelsens sensmoral är att du inte kan slowspela om du inte har tillräckligt mycket marker i din stack.

5. Du befinner dig i en flervägspott

Det näst största slowspelsmisstaget som man ser spelare begå är förmodligen att de slowspelar med flera spelare i potten. Jag pratar inte om situationer där det är en eller kanske två spelare till som går vidare till floppen – jag pratar om situationer där det rör sig om fyra eller fem stycken. Problemet med att slowspela alla händer utom fyrtal, färgstegar och nötkåkar i dessa situationer är att sannolikheten för att någons hand kommer att bli bättre än din är relativt stor. Här följer ett snabbt exempel på vad jag pratar om… Du har 7-6 och floppen visar 8-5-4 i olika färger. Dina fyra motståndare har följande händer: par i Damer, Jd-10d, ♣9-♣6 och par i Femmor.

Låt oss anta att du bestämmer dig för att checka på floppen. Hur många kort i leken kommer att förbättra chanserna för dina motståndare eller ge någon en bättre hand än din floppade stege? Alla Åttor, Femmor eller Fyror kommer att ge spelaren med par i Femmor en bättre hand. Alla Sjuor kommer att ge ♣9-♣6 en högre stege. Där har du elva kort som kan förvandla din vinnande hand till en förlorare. Och då räknar jag inte ens med kort som ett andra ruter, ett andra klöver, en Dam eller en Nia, vilka alla är kort som kommer att ge dina motståndare chansen att dra ut dig.

Vad är lösningen?

Det verkar som att jag upprepar mig själv om och om igen, men det gör jag ju också. Det korrekta spelet när du har floppat en stark hand och det befinner sig flera spelare i potten är att satsa eller höja. Om du tar en titt på det föregående exemplet kommer du förmodligen att eliminera ♣9- ♣6 och J-10 från handen. Du kommer troligtvis att få betalt av spelarna med par i Femmor och par i Damer. Det är helt okej att vara osjälvisk och bara ta två spelares stackar istället för fyra. Ju fler spelare som är kvar i potten efter floppen, desto mer sannolikt är det att du inte kommer att gå segrande ur handen.

Jag vill poängtera att det finns ett korrekt slowspel i den här situationen: checkhöjningen. Normalt sett är det inte en bra idé att checkhöja eftersom du på så vis avslöjar styrkan på din hand, men i fall där flera spelare går vidare till floppen kan en checkhöjning generera bra värde eftersom någon annan vanligtvis också har en stark hand och du kommer att kunna pressa denna spelare till att binda hela sin stack till potten.

6. Du har en hand som inte ens är i närheten av nötterna

Enligt mitt sätt att se på saken är det största slowspelsmisstaget som spelare brukar begå att slowspela en hand som inte ens är i närheten av nötterna. Händer som faller inom ramarna för denna kategori är topp-par, det lägsta tvåparet och den lägsta stegen. Med denna typ av händer bör du göra allt du kan för att skydda din hand. Visst – mer ofta än inte sitter du på den bästa handen, så du bör spela den. Men att slowspela dessa händer är ofta ett misstag av gigantiska proportioner. Tänk bara på hur många gånger du har floppat ett Ess eller en Kung med A-K och slowspelat din hand, bara för att få se någon med A-Q eller K-Q träffa sin kicker och slå dig.

Det kommer alltid att uppstå tillfällen då dina motståndare drar ut dig, men det är oundvikligt i poker. Ditt jobb som pokerspelare är att inte låta dem dra ut dig gratis.

Vad är lösningen?

Detta är sista gången jag tänker säga det, så du kan andas ut nu. Det korrekta spelet i dessa situationer är att satsa eller höja. Det går visserligen att checkhöja med denna typ av händer, men det är också det enda acceptabla slowspelet och det är beroende av att din motståndare kommer att satsa. En checkhöjning fungerar enbart under dessa omständigheter, och eftersom du vanligtvis avslöjar styrkan på din hand när du checkhöjer och tvingar de flesta smarta motståndare att lägga sig, så måste din avsikt vara att avsluta handen redan i detta läge. Med en sårbar hand är det ett acceptabelt resultat. Ta vad du kan utan att ge dina motståndare en chans att komma ikapp.

Om du bara spelar på ett enda bord går du miste om betydande vinster. Vi förklarar hur fler bord nästan alltid är lika med mer pengar.

Folk brukar berätta för mig att poker är ”kul”. De berättar också att de tycker att det är viktigt att vinna pokertitlar.

Det som jag tycker är både kul och viktigt med poker är att man kan tjäna pengar på samma gång. Och om du inte redan har gissat det så kan du tjäna som allra mest pengar genom att spela vid flera bord samtidigt. Om du är seriös i din strävan att vinna pengar på poker bör du spela på så många bord som möjligt samtidigt som du bibehåller ett vinnande övertag. Även om du bara spelar poker för att det är kul bör du ändå överväga att spela vid flera bord. Fler bord innebär fler beslut och mer action, och om du älskar poker så måste ju det vara bra – eller hur?

I den här artikeln kommer jag att titta på de bästa sätten att spela vid flera bord, i termer av att bibehålla ditt övertag och maximera vinsterna. Jag bör poängtera att det är onlinepoker jag pratar om – om du försöker spela vid flera bord samtidigt på ett livekasino kan personalen bli lite irriterad…

Fördelarna

Fördelarna med att spela vid flera bord är enorma, om du är en seriös pokerspelare, och alla har att göra med förväntat värde. Men vad innebär det och hur fungerar det?

Tur är ingen faktor i poker sett ur ett långsiktigt perspektiv – vad än skeptikerna säger – och det är inte utdragningar och bad beats som kommer att diktera ditt finansiella välbefinnande, utan ditt övertag (eller avsaknad av övertag) gentemot spelet du spelar i.

Detta är en produkt av din överlägsenhet gentemot dina moståndare, men inkluderar också rejken. Förutsatt att du har ett övertag, eller en ”edge”, kan du förvänta dig positiv återbäring över tid, även om du kan vinna eller förlora en given hand eller session. Ju fler händer du spelar, desto mer exponerar du dina pengar för detta förväntat positiva övertag, och desto mer pengar kommer du att tjäna. Därför är det enkelt att dra slutsatsen att ju fler bord du spelar på, desto mer pengar kommer du att tjäna.

Det finns emellertid en hake – ju fler bord du spelar på, desto mindre kan du fokusera på varje enskilt bord. Denna förminskade koncentration innebär att du oundvikligen kommer att missa saker som händer vid borden. Det kan röra sig om små detaljer, som exempelvis en motståndares tendens att agera snabbt då han har en stark hand, eller så kan det röra sig om större misstag, som att klicka på fel alternativ eller felläsa en motståndares hand. Dessutom – ju fler bord du spelar vid samtidigt, desto svårare blir det att spela på topp och utveckla läsningar på dina motståndare. Rent allmänt kan man alltså säga att ju fler bord du har öppna, desto sämre kommer du att spela på varje bord, vilket resulterar i att ditt övertag och förväntade värde blir mindre.

Du kommer givetvis också att komma till en punkt där du spelar i så pass många spel att ditt övertag försvinner helt och hållet och du börjar förlora. Lyckas du däremot hitta en bra balans kommer ditt förminskade fokus inte helt och hållet att äta upp det enorma övertag det innebär att spela fler händer – faktiskt kommer nästan varenda spelare att tjäna mer pengar på att spela vid flera bord istället för bara ett.

Mindre varians

Det finns en annan fördel med att spela vid flera bord – att dina resultat jämnas ut. Som jag nämnde tidigare, så är det mer troligt att du uppnår ditt förväntade värde ju fler händer du spelar. Du kommer med andra ord att nå dina långsiktiga mål snabbare, och variansen (eller turen) kommer att vara en mycket mindre betydelsefull faktor. Överväg exempelvis skillnaden mellan att spela i liveturneringar och att spela på flera bord samtidigt online.

I en livemiljö kommer du att få se ungefär 30 händer på en timme och du kommer att kunna spela en turnering per kväll. Till och med den mest hängivna turneringsspelaren får kämpa för att hinna med mer än en turnering om dagen, vilket innebär att han ser strax under 1 000 händer på en vecka och troligtvis mycket färre än så. En onlinespelare kommer däremot att se mellan 60 och 100 händer per timme på varje bord, och kan spela i så många turneringar som han känner att han kan fokusera på. Så det är ganska rimligt att anta att en flerbordsspelare ser 1 000 på ett par timmar, och tiotusentals händer på en månad. När man lägger till den topptunga beskaffenheten i turneringsutbetalningarna, så är det enkelt att förstå att en liveturneringsspelares resultat kommer att påverkas enormt mycket av varians.

Om du spelar vid flera bord kommer dina resultat att jämnas ut mycket snabbare eftersom du kommer att spela så pass många händer. Detta innebär att du kan skapa en tillförlitlig bild av dina vinster (förhoppningsvis inte förluster) från ditt spel – vare sig det gäller återbäring på investerat kapital i turneringsvärlden eller vinst per 100 händer i kontantspel. Detta är inte bara viktigt i termer av att du får veta hur mycket pengar du tjänar, utan också i termer av ”pokerlycka”. Det är väldigt mycket enklare att spela mycket poker om inte någon enskild hand är extra betydelsefull, eftersom du ändå spelar så många av dem – vilket kan ställas i kontrast till att ens årsinkomst hänger på en enda bra turneringsprestation, vilket är fallet för många liveproffs. Det är av denna anledning som vissa väldigt framgångsrika onlinespelare väljer att spela på flera bord på lägre nivåer än vad de i normala fall spelar på. De vill förhindra att deras bankrullar faller offer för stora svängningar, och behålla sin mentala hälsa. Det är också värt att notera att du kan tjäna ännu mer pengar om du har någon slags rakeback-deal, vilken du i princip tjänar pengar på bara genom att visa dig.

Faktum är att det är möjligt att gå jämnt upp på sitt pokerspel och skapa sig en inkomst via rakebacken bara genom att grinda på ett stort antal bord. Det är inte särskilt roligt, men kan vara en pålitlig inkomstkälla. Spel vid flera bord innebär också fördelar för hobbyspelaren. Du kommer visserligen inte att nå dina långsiktigt ställda mål lika snabbt som en stamgäst, men du kommer ändå att få ta del av vissa fördelar när du väl spelar eftersom du kommer att spela fler händer och dina resultat kommer inte att vara så varierande. Att spela i fler än ett spel samtidigt kan dessutom vara mycket roligare – varför gå långt i bara en turnering när du kan komma långt i två eller tre? En annan anledning till att börja lägga till bord är att det kan få många spelare – i synnerhet hobbyspelare – att börja spela bättre. Detta beror på att då man ställs inför fler beslut och har mindre tid på sig att fatta dem, så kommer man att vara mer fokuserad på spelet istället för att titta på TV eller surfa på nätet.

Nackdelarna

Att spela vid flera bord samtidigt är inte helt oproblematiskt. Som jag nämnde tidigare så innebär det att du kommer att spela sämre vid varje enskilt bord. Hur mycket detta kommer att vara en faktor är något som kommer att variera för varje individuell spelare, men det är något du måste hålla ett öga på – kanske genom att använda tracking-program. Personligen så vet jag att mitt spel blir lidande om jag spelar på fler än fyra bord. Jag är emellertid medveten om att det finns onlinespelare som utan problem spelar vid sex, åtta, tolv eller ännu fler bord. Hitta ditt perfekta antal genom att sakta lägga till fler bord och hålla koll på dina resultat. Du bör också identifiera den punkt vid vilken det slutar vara roligt att lägga till fler bord och istället blir till en plåga.

Om du spelar vid tolv bord och har ett tracking-program som i princip dikterar dina handlingar så spelar du inte särskilt kreativ poker. Faktum är att du bara grindar, vilket kan vara en trist och mekanisk syssla. En annan sak att i beaktande, och som kanske inte är det man tänker på först, är att bra onlinespelare numera har börjat utnyttja flerbordsspelare. Anledningen till detta är att dina handlingar blir mycket mer mekaniska av att spela vid flera bord samtidigt (du kommer att spela vissa situationer på samma sätt, öppna med samma händer från en given position, och så vidare), på grund av att du inte har tid att justera ditt spel för att passa varje enskilt bord. Du måste vara medveten om ifall du spelar alltför mekaniskt och minska antalet bord om det påverkar dina resultat. Du bör naturligtvis också försöka identifiera de motståndare som spelar förutsägbart och som du därför kan utnyttja. Du måste också vara försiktig så att ditt flerbordsspelande inte hämmar din utveckling som pokerspelare.

Du kommer troligtvis att bli väldigt bra på de spel du regelbundet spelar i, men du kanske inte lär dig de färdigheter som krävs för att du ska lyckas på högre nivåer. Som en sista varning vill jag också upplysa dig om att ju fler händer du spelar online, desto svårare kommer du att tycka det är att spela livepoker. Det är extremt svårt att gå från att spela runt 400 händer i timmen till 25 i timmen utan att bli uttråkad och irriterad. Detta är synd, eftersom livepoker är ett fantastiskt spel på sitt eget vis, men som alltså kan fördärvas av för mycket flerbordsspelande online.

Slutsats

Seriöst flerbordsspelande är inte något för alla. Faktum är att autentiskt flerbordsspel, där man spelar på åtta bord eller fler, bara hanteras av ett fåtal spelare på elitnivå. Du måste snabbt kunna utvärdera situationer och fatta glasklara beslut på väldigt kort tid. Du behöver också kontrollera ditt emotionella tillstånd, eftersom det kan vara väldigt påfrestande att förlora stora potter eller bli utslagen ur turneringar. Grundidén med poker är emellertid att tjäna pengar, och flerbordsspel online är det bästa sättet att maximera summorna du tjänar. Det är också det bästa sättet för att minska variansen. Om du för närvarande bara spelar vid ett eller två bord kan du gradvis lägga till fler bord och utveckla dina flerbordsfärdigheter. Sedan är de stora vinsterna inte långt borta – det lovar jag dig.