Kategori: Pokerbloggar

Kn Kn på bubblan eller Har du läst den förut?

Pokerpappa76

Själv har jag mängder av gånger haft Kn Kn som hålkort och självklart har jag både checkat, synat, höjt och lagt denna hand beroende på situationen. Men det är just när handen dyker upp på den absoluta bubblan som allt ställs på sin spets. Som med många andra händer antar jag.
I torsdags hamnade jag i precis denna situation. Jag spelade en 5 euro flerbordsturnering på Unibet. 2500 startmarker och 15 minuters perioder. Drygt 700 spelare var med i turneringen och 70 spelare fick pris. Första pris drygt 800 euro och sista prisplats fick 7 euro.
Spelet gick mycket bra och jag låg högt upp i fältet stor del av min tid i turneringen. Spelade rätt många händer vilket gjorde att min markerhög gick lite upp och ner som ofta annars. Trenden var dock positiv, och när bubblan närmade sig låg jag nästan mitt i fältet.
När det efter drygt 3 timmar bara återstår en spelare som ska åka ut, för att vi ska få ersättning för lång möda och stort besvär, så blir jag tilldelad den svårmanövrerade handen Kn Kn. Just när spelet pågår har man ju inte så lång tid på sig för att fatta ett beslut, men handen har faktiskt rullat i mina tankar en hel del efteråt.
Jag skulle gärna vilja ha lite tankar och råd om vad ni som läser tycker. Ge mig lite av era egna tankar om hur jag skulle kunna tänka i detta läge. 
Jag satt i mittposition (fyra stolar före knappen) med 15868 i marker och blindsen var 300/600 samt en ante på 60. Vi var nio spelare vid bordet, där ingen hade mindre marker än jag och bordets chipleader satt med över 78000. Bordet hade varit väldigt aktivt fram till bubblan och det var vanligt att någon av spelarna med de stora markerhögarna höjde 4-8 ggr stora mörken för att stjäla mörkar och ante. Själv hade jag varit ganska aktiv, samtidigt som jag nu i rollen som shortstackad hade backat lite och sökte efter bra händer att spela med.
Båda spelarna före mig lägger sig och jag höjer till 1800. Alla lägger sig förutom spelaren före knappen som höjer till 6600. Och det är nu mitt dilemma startar…
Min första tanke är att jag ska lägga mig, men när jag är på väg att trycka på fold-knappen ändrar jag mig och trycker ner knappen för Tidsbank som är orörd och kvar på 120 sekunder. Detta ger mig gott om tid att fundera, men framförallt så hoppas jag på att spelare nummer 71 ska åka ut och så att jag kan ställa in alla mina marker och ändå få betalt om jag inte vinner handen.
Tyvärr hinner tiden gå mot sitt slut innan plats 70 är uppnådd och jag har under tidsbankstiden ändrat mitt beslut och beslutar mig för att ställa in alla mina marker. Motståndaren synar och visar upp A K i olika färger, men tyvärr så grinar slumpgeneratorn illa mot mig och floppen är: 2AK, visserligen i olika färger, men hans starka tvåpar är ett faktum. 10 och 2 på turn och river gör inte festen mycket roligare och jag får rejält naggad i kanten lämna turneringen på den vidriga och tarmvredsskapande bubblan… 
 

 

Vad säger ni nu om detta? Tankar, kritik och råd. Tack!
Ja, man kan förmodligen vrida och vända detta till oändlighet. Nu ska jag runda av med den tråkiga rapporten från onsdagens Irish Open Weekly Final som jag förra veckan kvalat till. Drygt 700 euro i inköp, 36 spelare, 4(!) paket till Dublin med värdet 5000 euro i potten och ytterligare 3 kontantpriser gjorde turneringen mycket intressant. Tyvärr höll inte mitt spel i mer än 3.5 timmar och jag åkte ut på 13:e plats. Denna gång gick jag allin med AQ och felet var dock att en spelare hade höjt före mig. I detta fall en ganska tight spelare, så här borde jag definitivt ha lagt mig. Han visade upp AK och det blev tyvärr sorti för min del. Några händer senare nådde de kvarvarande spelarna finalbordet…
Nya turneringar och nya tag. Jag ska ge er fler händer och dilemman. Det är ju det jag lovat mig själv också; att blir bättre på att granska och utvärdera mitt spel.
Vi ses!

Finnen gör mig galen!

NPPA87

I helgen bjöd jag hem några hockeykompisar och några gamla vänner på NFL-kväll. Slutspelet i Amerikansk Fotboll drog i gång i lördags och detta skulle givetvis firas med öl, betting, revbensspjäll, chips och pingis. Det var mycket trevligt trots att jag var den stora förloraren när det kom till tippningen. Jag satte inte ett bet, och jag får nog tyvärr erkänna att jag är en fisk på den avdelningen. Min kompis ”Lindros” däremot tog hem hela skiten. Han yrkade självklart på ren skicklighet när han satte: Vinnaren – totala poäng – och poängmarginalen. Han tjänade sig en hacka och hans belåtna smil lös över huset när han plockade in hundralapp efter hundralapp. Att tillägga är även att ”Fisken” som vanligt var gul, och var tvungen att låna pengar till alla 20 kronors bet. Att han aldrig lär sig… Trots detta är Fisken en skön kille och en bra vän. Dessutom betalat han alltid sina skulder. 
Sen förlorade jag ävenledes 50 kr på Tv-spel mot Jesper. Prestigens stämning låg som ett bolster över vardagsrummet, och det var nära att dosan rök genom fönstret när han till slut vann dusten. Tilten sattes i produktion och i bara farten torskade jag även ”Ryssturneringen” i bordtennis. Ingen bra lördag för NPPA87 med andra ord.
Nästa fredag ska jag och min sambo hämta en hundvalp. Vi har länge funderat på att utöka familjen med en liten vovve och har äntligen hittat en perfekt sådan. Newfoundlands valpen ”Baloo” kommer nog dock inte vara så liten när den växer upp, då hans pappa väger ca 80 kg, och hans mamma inte långt där under. Baloo kommer se ut som en björn vid 1 års ålder. Jag älskar stora hundar. De är alltid så snälla och trygga. När jag var liten hade jag en Berner Sennen hund i 5 år, innan han tyvärr gick bort i cancer.
Pokern – som började så klockrent i januari – har fått sig en dipp de senaste dagarna. Från att a legat ca $3 000 upp, så ligger jag nu endast $400 upp. Mycket pga en vidrig finne, som springer bättre en någon annan pokerspelare någonsin gjort. Han är helt sjuk. Nötter, nötter, nötter är alt han visar upp – hand efter hand. Det retligaste är att han är så himla dålig att det nästan skulle vara straffbart att INTE spela mot honom. $1.6k ner är jag mot just denne spelare i januari.
För att översätta hans sjuka stim de här dagarna lägger jag upp en av många setups jag åkt på mot honom på slutet.
Från knappen höjer finnen till $6 på ett $1/$2 NLHE, HU-bord. Vi har båda ca $250 bakom oss. Jag tittar ner i 5-5 och tar en kallsyn. Jag brukar mixa mellan kallsyn och 3-satsningar med små par när jag spelar heads-up. Floppen levererar vackra 2-5-10, regnbåge. Jag floppar ett set på en väldigt torr och ofarlig bräda. Jag checkar med syfte att checkhöja. Tyvärr checkar min motståndare bakom och turn kommer med en K. Kungen var ett bra kort för mig. Det är mycket möjlgt att han checkade bakom med en hand som A-K eller K-Q på floppen. Nu leder jag in i honom med en bet på $9. Till min glädje möts jag av en kontrahöjning till $28. Jag funderar länge på hur jag ska fortsätta handen. Jag känner onekligen att min hand är den bästa för tillfället, men vet inte riktigt hur jag ska spela den – för att få in alla pengar i mitten.
Hur skulle ni ha gjort? Det skulle vara roligt om ni ville lägga era synpunkter i kommentarspalten. Vilket tror ni är det bästa sättet att spela resten av handen?
Hur som helst så valde jag att bara syna. Jag sätter honom på en stark K (A-K, K-Q, K-J) eller ett två par med en gand som K-2 suited eller liknande. Han kan också vara helt tom och bara överrepresentera sin hand. Rivern levererar en J, och jag checkar till honom återigen. Han satsar $48 och jag går all-in. Jag möts av en blixtsyn. Finnen visar upp K-K för ett turnat högre set. Potten på $515 går hans väg. Perkile! 
Killen springer något helt absurt bra. Allt jag kan göra är att betala av och se dum ut. Det värsta är att han spelar så dåligt att det nästan är löjligt. Nog för att han spelade ovanstående hand ganska bra, men inse fakta; Vem som helst kan spela nötter!
Hoppas bara att jag möter honom igen, innan han gular sin rulle till någon annan. Något som jag vet att han kommer att göra, om han fortsätter sitt idiotiska spel.
Ikväll är det dags för hemmaderby i hockeyn. Det kommer att vara mycket folk på läktaren och atmosfären kommer att vara övertänd, sur och grinig. Hoppas vi vinner…
Allt gott,
NPPA87
 
   

Stämpeln som ger mig hopp

MaoZeflop

Jag satt för en timma sedan på färjan från Hong Kong och skrev ett blogginlägg. Som numera rutinerad bloggare gjorde jag en ”TV-kockare”, det vill säga att jag förutsåg min framtida förlust vid passkontrollen och förberedde ett inlägg som främst snyftade kring min utvisning från Macau. Det inlägget är numera raderat. På något sjukt sätt lyckades jag smyga igenom passkontrollen med en stämpel som gäller fram till den 11:e april. En riktig superklonk med tanke på att jag annars bara hade haft sju dagar på mig att lämna Macau och därefter bara fått tio dagar vid nästa ankomst. Som alla stora pokerspelare hävdar jag så klart att det var min egen skicklighet som var den avgörande faktorn. Jag inledde med lite grävande journalistik kring teknik på hur man ska visa upp sitt pass vid kontrollen. En stor eloge till den rutinerade poker-aussien Tony som lärde ut ”bokmärkestekniken”. Sedan spenderade jag ett antal minuter med studier av de fyra olika passkontrollanter som erbjöds för dagen. Efter utvärdering av kontrollantens ålder, kön, snabbhet och allmän uppsyn valde jag slutligen min kö. Väl där stod jag inför en ganska van situation. Efter jag överlämnat passet kändes det nämligen som jag bluffat in hela min stack på rivern och satt och väntade på en obehaglig syn. Jag gjorde mitt bästa för att frambringa en lugn, men förväntansfull, turistisk uppsyn. Han bläddrade fram och tillbaka i mitt pass, såg konfunderad ut över alla stämplar och stampade slutligen fast den kinesiska överhögstatens domedagsbläck i mitt stackars livsdokument. Min förvåning var stor när jag insåg att jag faktiskt fått tre nya friska månader!Semesterplanerna kommer dock att bli av som planerat. Jag behöver verkligen lite tid på annan ort då varje andetag de senaste två veckorna varit poker. Dessutom har jag lyckats vända den negativa trenden så det känns lägligt att åka iväg och samla ny energi inför en storsatsning på den sista tiden i Macau. Vill också tacka för de kommentarer jag fått och uppmana till fler. Bitvis känner man sig som någon illasinnad spammare som skickar ut massa texter i tomhet så alltid kul att upptäcka att folk faktiskt läser! Ska försöka skriva lite från malaysiska Borneo också under veckorna som går. Kan säkert applicera lite pokerteori på hur man överlever i regnskogen också…

Kvaltider ger hopp om framtiden

Pokerpappa76

När det gäller kval till Unibet Open i Budapest, så har det mest handlat om att jag inte lyckats i subsatelliter. Men imorgon blir det i alla fall chans att få spela om platser i livetävlingen i mars. Unibet har i december kört en kampanj där man genom att samla VIP-poäng har kunnat bli tilldelad biljetter till 3 olika gratiskvalturneringar. Jag har lyckats skrapa ihop så pass att jag kommer spela både final 2 och 3 i morgonkväll (läs måndag).
Nu är det ju så att bara vinnaren går hem med en plats i liveturneringen, men priset finns ju ändå där och då även chansen. Som det ser ut nu så blir det nog upp emot 500 spelare.
Blir det inget av imorgon, så kommer jag närmsta veckorna spela ganska många subsatelliter för att förhoppningsvis lyckas ta mig en plats i finalsatelliten för ett nytt försök för att ta mig till Budapest.
På onsdag ska jag spela finalsatellit till Irish Open i Dublin som går av stapeln i april. Inköpet till onsdagens turnering är 725 euro, men jag har självklart inte lagt detta. Min kostnad är 15 euro, och jag har lyckats ta mig vidare först till lördagens 109 euro-kval, och nu till onsdagens ”Weekly final”. Det här ska bli mycket spännande.
I fredagens15 euro-turnering så var missnöjet efter några andra misslyckade turneringar under kvällen och en stor trötthet p.g.a. den sena timman anledningen till att jag mot slutet spelade ganska dåligt. När jag sedan förlorade en hand där jag inte alls borde ha varit inblandad med 10 9 mot K 6, blev jag rejält sur och mycket tiltad. När en spelare i nästa hand går allin, så synar jag (inte helt självklart) med K Kn…
Spelaren visar upp AK och jag hinner svära både en och två gånger när jag ser hans hand och ångrar mitt idiotiska drag. Nu ville tydligen slumpen något helt annat, och Q 10 9 kommer fram på floppen. Potten är min, jag dubblar upp och det återstår bara 9 spelare i turneringen. 2 får biljetter till lördagens 109 eurokval.
Flytet håller i sig och när allt är över så är det jag som står som segrare och får fortsätta resan på lördagen.
Lördagens turnering var jag helt klart mer nöjd över. Jag spelar tight och stabilt, och slösar inte pengar på massa mediokra händer i tveksamma situationer. Känns riktigt bra när man kan se tillbaka på en turnering och knappt ångra något av de drag man gjort. När jag väl fick bra kort, så var det ofta andra med i potterna, och när det började dra ihop sig till prisplatserna så lyckades jag upprepade gånger, trots att jag var shortstackad, p.g.a. av gynnsam plats på bordet köpa mörkarna av de shortstackade grannarna till vänster.
Vi var ganska många spelare som gick in på finalbordet med ungefär lika mycket marker. De tre spelarna med mest, skötte jobbet fint och slog ut shortstackarna i tur och ordning. Fyra spelare gick vidare till onsdagens finalsatellit, och jag blev den som med minst marker lyckades överleva kvällen.
Jag har aldrig tidigare spelat en turnering med såpass stort inköp som onsdagens turnering har, så bara det ska bli kul. Samtidigt har jag i tidigare andra kval mött en del av de spelarna som så här långt är anmälda, så känslan är ändå att det finns en möjlighet till avancemang. Vi får se…
Förutom poker så har helgen mest handlat om att vara med familjen. I lördags ute vid isen i en havsvik där vi annars brukar tillbringa sommardagarna på stranden, och i idag (läs söndag) i en idrottshall mitt i Halland där vår dotters lag både spelade och vann en fotbollscup. Familjen, fotboll och poker. Ingen dålig helg!
Håll kvaltummarna i veckan!
Vi hörs!

Ett litet uppvaknande

MaoZeflop

Jag har haft sju raka förlustdagar och krönte den senaste dagen med att förlora på 10/25. Det 25/50-bord jag spelade bröts och jag följde fisken till de lägre nivåerna. Där får jag uppleva det sämsta spel jag någonsin sett vid ett pokerbord där fyra fiskar växeldrar ett shorthanded-bord och bjuder på spektakulära spel om vartannat. På detta bord torskar jag alltså, vilket borde vara en omöjlighet, även för lätt dresserade makaker. Det är bara att acceptera, mitt spel mår inte bra just nu och jag måste snarast möjligt ta mig back to basics för att rädda detta skepp. I taxin på väg tillbaka fick jag dock en tankeställare som tagit mig en liten bit på rätt väg.
Halvt liggandes i baksätet på taxin som med hög fart swischade förbi neonljusens sken började jag fundera. Jag mindes mitt första besök i Las Vegas och hur stadens liknande kuliss fick mig att rysa av välbehag och uppblåsta förväntningar. Jag kände där att det kläcktes en dröm om att en dag få vara en del av en sådan stad och leva livet som pokerspelare ”på riktigt”. Inte sitta ensam i en liten lägenhet och låta skärmljuset långsamt bleka hyn samtidigt som ett enerverande plingande konstant ljuder i natten. Nej, att istället vara nattens riddare i en neonbelyst stad i konstant jakt på de bästa spelen var en lockande kontrast. Denna romantiserade bild var den jag ville uppleva istället för nätgrindandets torftiga lunk. Sedan gick det några år med denna dröm i bakhuvudet och först vid sommarens besök i Macau var drömmen återigen på näthinnan. Denna stad blandar sin asiatiska genuinitet med sin Vegas-liknande kostym, och gjorde ett starkt intryck på mig – det kändes som jag snart var tvungen att ta steget på riktigt. Trots mina vänners skepsis förklarade jag att jag kommer att flytta hit och ta chansen på riktigt.
Alla dessa minnen och funderingar besökte mig i en resumé under min taxifärd igår och jag insåg att jag inte kan sitta här borta och tjura som en hungrig sexåring. Jag lever i någon mån faktiskt min dröm och det jag strävat efter en längre tid. Sedan att det inte går i inoljade rälsspår är väl något som jag borde kunnat räkna ut. Pokern har aldrig, varken för mig eller någon annan, varit en enkel stabil resa utan toppar och dalar. Det gäller helt enkelt bara att se bort från dessa resultat och istället njuta av det speciella liv man faktiskt lever just nu.
Jag inser att jag bitvis tänkt som ett av de gnälliga bortskämda fotbollsproffs som jag ofta förbannar mig över. De som spelar i en stor klubb, men helt plötsligt är missnöjda för att allt inte riktigt går som det ska och därför försöker skylla det mesta på andra och olyckliga omständigheter. Faktum är att man alltid i väldigt hög grad själv är ansvarig för sin situation. Vill tränaren att man ska spela vänsterback så får man finna sig i det. På samma sätt får jag finna mig i att spela låga nivåer och att oturen bitvis ändå kommer garva mig i ansiktet. Vad spelar det för roll egentligen? Oavsett vad som händer så befinner jag mig faktiskt i en dröm och ingen bit av mitt bittra egocentriska jag ska komma och slita ur mig ur den bara för att allt inte bara går som jag vill. Skärpning, helt enkelt!

Bara nästan en vinnare och William Thorson

Pokerpappa76

Tyvärr så finns inte den känslan just nu. Jag blir sur och tvär. Det är tråkigt och jobbigt. Jo, jag vet att jag är gnällig, men efter kvällens två turneringar så blir jag så trött…
Den första var en 5 euro flerbordsturnering på Unibet med drygt 700 deltagare. 2500 startmarker och 15 minuters perioder. En trevlig turnering som enligt beskrivningen brukar ta ca 7 timmar. Men vad gör det när man får telefonsamtal efter ca 10 minuters spel och självklart tycker det är kul att prata i telefon. Efter några dumma synar före flopp och inom en timma nere på 10 ggr stora mörken.
Med 910 i klöver limpar jag med från mittenposition och träffar toppar på floppen som även innehåller två spader. Jag gör (tyvärr) en liten satsning och en motspelare synar. När ytterligare ett spader kommer på turn, går jag allin. Fråga mig inte varför, för jag vet ju också att motspelaren mycket väl kan sitta med färgdrag om han synar en lite höjning på floppen med två kort i samma färg. Självklart är det så och kvällens första turnering är slut inom en timma på plats 522. Grr…
Nästa turnering startade kvarten senare än den första och är en 110 kr turnering på Svenska spel. 3000 startmarker är helt ok, men 12 minuters blindsperioder är lite i kortaste laget. Men jag gillar deepstack, så det blev ändå spel. Tyvärr…
Denna kvällen var inte min, och jag kan inte heller skylla på otur eller dåliga kort. För poker handlar väl inte om tur eller otur, eller hur är det nu jag brukar säga? I alla fall inte i det långa loppet.
Jag spelade även denna andra turnering dåligt. Var med i för många händer. Spelade dåliga händer i fel position och synade för ofta istället för att ta kommandot med höjningar. Överlevde visserligen nästan två timmar, men kvällens Svs-äventyr slutade på plats 90 av 331.
Känns som denna turnering representerar ganska bra hur jag spelat den senaste tiden. Varvar bra med dåligt spel och när inte jag kan påverka så spelar slumpen mig ett spratt och låter motspelaren träffa sitt dyrköpta drag eller verkligen sitta med den enda starthanden som skulle slå mig. Jag lyckas hänga med ganska bra, men inte ofta med mer än startstacken, och när det börjar dra ihop sig ner mot ¼ av fältet, då går Pokerpappa76 upp i rök…
Den roligast turneringen som jag spelat i år var på nyårsdagen då William Thorson hade sin egna turnering på Pokerstars. Den gav inte bara en hyfsad pott eftersom inköpet var 22 dollar, utan även att det var bounty på William själv på hela 200 dollars och att Pokerstars hade adderat ett förstapris på en resa för två till valfri Barcelonamatch. Inte illa om man är Barca-fan som jag.
Självklart hamnade jag också på samma bord som William och hade flera lägen att få ner honom. Men mer än i brygga blev det inte. När han strax innan första pausen var nere i 570 marker (av 2000 från start), gick han med mörkarna 40/80, allin före flopp. Jag och en annan spelare synade honom och med min K5-hand kan man väl fråga sig om det var rätt. Självklart hade jag inte gjort detta om inte William haft så pass stort pris på sitt huvud. Jag träffade tvåpar på turn när bordet visar 3 5 Q K, men på river kommer A och William plockar hem potten med AK på handen. Den tredje spelaren hade KQ, så vi satt nog alla tre hemma på varsitt håll och ropade ”JA!”, innan korten vändes upp…
Jag hade ökat en del före denna hand, och en del av mina marker kom från självaste William, så jag klarade mig trots detta bra. Men när William strax efter första pausen lämnade vårt bord, då tröttnade tydligen jag och det gick snabbt utför. Hade jag slagit ut William i någon av mina händer så kanske… men återigen bara nästan en vinnare…
Vem som vann turneringen och resan till Barcelona? William själv förstås! Är man proffs så är man. Under tiden som han funderar på vilken match han ska välja att se, så får han åka till Bahamas. Inte illa alls! Om jag fattat saken rätt så har precis dag 1B dragit igång. Lycka till William! Heja Halland! Och om du funderar på vem ska åka med, så hör av dig!
Barca-fan från Halland som sagt…
Jaja, denna dagen är snart slut. Imorgon ska jag följa med min yngsta son för inskolning på dagis. Även det är ett äventyr.
 

2010 börjar starkt!

NPPA87

2009 var ett bra år när det kommer till poker. Jag lyckades med att fixa ett sponsorkontrakt, plus att min årsredovisning hamnade i det gröna. 3 minus-månader kan jag blicka tillbaka på under hela 2009. Det är ganska bra, och jag är nöjd med resultatet.
Nyårsafton tillbringade jag i Norge hos min broder. Jag och min sambo blev inbjudna på middag/alkohol hos några kompisar till brorsan. Sällskapet var väldigt trevligt och jag tackar för att vi fick komma. God mat, norsk konjak och raketer stod på schemat. Eller raketer och raketer.. Vi var snåla och bestämde oss för att hoppa den delen. I stället kom vi på den briljanta idén att förvandla oss till ”new years-crashers.” Begreppet innebär att vi tog äran för andra människors Krut-bravader, och snyltade på grannarnas smällare. Smart idé som jag kommer tillämpa i många nyår framöver. NPPA87 = Raketsnyltare!
Pokern och hockeyn har dragit igång igen, vilket känns väldigt skönt. Det har knappt blivit en enda pokerhand under helgdagarna. Inte heller någon träning. Istället har jag ätit och druckit upp mig till en fet julgris som redan nu är redo för slakt – inför nästa jul. Med handen på hjärtat tror jag att jag gått upp 5 kg. Tur att hockeyn är igång igen!
Sedan hemkomsten från Norge ( den 2 januari,) så har jag spelat ca 2 000 händer. Resultatet har varit bra och jag är som sagt upp $1.8k. Betfair tycks ha förvandlats till ett slaskparadis efter årsskiftet och detta gör mig lycklig.  Jag förmodar att ungdomarna är inne på klienten och sätter sprätt på julklappspengarna, för sällan har jag haft nöjet att möta så många dåliga spelare på en och samma session. Bland annat så hittade jag en tomte som jag tömde på $600. Vid ett skede så shippade han av $400 preflop med K-J. Jag tackade och tog emot med min A-A.
Jag vet att ni läsare gillar handanalyser. Därför letade jag upp några – så när – intressanta händer. Alla händer utspelar sig på $1/$2 NLHE Heads up-bord.
Med A-8 hjärter höjer jag från knappen till $6. En hypertomte från Storbritannien kallsynar min satsning och floppen kommer 2-6-9 med två hjärter, vilket ger mig nötdraget. Engelsmannen checkar och jag fortsättningsatsar $9. Tomten slår om till $24 (en något liten höjning, som kan tolkas som vek eller stål.) Jag bestämmer mig för att spela mitt drag hårt och 4-satsar till $68. Tomten ställer och det kostar mig ca $90 att syna – vilket jag också gör. Britten visar upp J-10 hjärter för lägre färgdrag. När turn och river blankar förs potten på $420 NPPA87:s väg.
Samma bord, samma motståndare. Britten fyller upp med $200 nya och jag slickar mig runt munnen. Ni förstår inte hur mycket värde det är att möta denna nissen. Han överspelar varenda hand och hans bluffar är oselektiva.
Han höjer från knappen till $6. Men Q-8 spader synar jag från stora mörken. Floppen kommer 9-3-6 med två spader, vilket ger mig färgdrag. Jag checkar och Britten satsar $8. Majoriteten av gångerna checkraisar jag här, men för att mixa upp mitt spel så synar jag bara. Turn levererar en off-suit 10. Som tillägg till mitt FD har jag nu även hålpipa. Jag spelar mitt drag sakta och checkar till aggressorn. Han betar återigen $8. Jag vet inte om han missklickade, eller om han bara fick hjärnsläpp. Vem betar $8 på floppen för att sedan beta $8 på turn? Ska jag vara ärlig så har jag ingen vidare koll vart jag står i handen just nu. Han kan försöka sig på någon billig, kass postoak-buff, han kan ha nötter och han kan ha en marginell hand. Jag bestämmer mig återigen för att bara syna. Rivern ger mig mitt drönkort: Spader 2. Min färg är ett faktum och jag filosoferar hur jag ska spela rivern. Ska jag leda ut? Checkraisa? Vad hade ni gjort? Kom gärna med kommentarer. Jag bestämmer mig efter många om och men för att checka. Har han inget så kan detta framkalla en tredje bluff. Har han överpar, så är jag säker på att han kommer att värdesatsa. Likaså om han har en stark 9 eller 10. Mina drömmar går i uppfyllelse när Britten satsar pott ($42.) Jag bestämmer mig för att översatsa potten med en tung all-in. Det kostar britten $120 att syna. Vilket han också gör kvickare än Sharon Stone i den gamla nötfilmen – ”Snabbare Än Döden.” Tomten visar upp J-J. Jag tar hem potten på $430 med min färg.
Idag kommer en kompis på besök. Han bor i Sthlm vanligtvis, men är hemma i Värmland under julsemestern. Det ska bli trevligt. Ikväll blir det hockey träning, för att sedan runda av dygnet med ett nattpass poker.
Jag återkommer med resultat och analyser.
Allt gott, NPPA87  

Oviss framtid i Macau

MaoZeflop

Efter fem år som heltidsspelare online trodde jag ärligt talat att jag var mer än väl införstådd med den mentala tryckkokare som den här branschen ibland kan innebära. Jag har haft swings åt alla möjliga håll under den tiden och det stora gula spöket har med jämna mellanrum gäckat mig med sin existens. Ändå har jag blivit pinsamt medveten om hur mycket mer påtagligt och påfrestande pokerspel live faktiskt kan vara. För varje dag här i Macau växer respekten för de gamla rävar som tjänat sitt levebröd på olika livespel runt om i världen.
Att förlora några inköp online är ofta lite smärtsamt, men samtidigt så vet du att med lite tur lika gärna kan ta tillbaka dem och några till inom några få timmar. Men när du sitter vid ett livespel och precis blivit utdragen på ett dubbelt inköp av en dåligt insynad färg vet du att det förmodligen kommer ta några dagar att återhämta dig.
Vetskapen om att slumpen inverkar över så långa tidsperioder håller bitvis på att förgöra mig här borta. Det känns periodvis som att försöka springa igenom ett träsk där man konstant fastnar och dras nedåt. Visst, när fisken är på besök kan det gå sanslöst fort uppåt, men samtidigt är det också något som gör att man än mindre accepterar vardagens trögflytande normalitet. Det finns inte många lysande spelare här, men samtidigt så krävs det mycket mer okunskap inom poker för att man faktiskt ska göra stor förtjänst på spelare i det korta perspektivet. På nätet räcker det med att folk synar för mycket med färgdrag på turnen eller synar ett för stort omslag före floppen med par för att jag ska klassificera dem som fisk. Här gör 80 % av spelarna det misstaget, men samtidigt så blir det misstaget marginellt i det korta perspektivet då det i realiteten är så sällan som dessa situationer faktiskt uppstår och att du i dessa lägen faktiskt relativt ofta förlorar själv. Detta är den tröghet som är så frustrerande live och som gör att man mer och mer tenderar till att undvika bord som inte erbjuder riktigt usla uppenbara fiskar.
Som ni kanske redan förstått har det gått ganska tungt över nyår. Dessutom har jag fortfarande inte hittat någon lösning på mitt utgående visum, så det är mycket som står oskrivet i min macanesiska framtid för nuvarande. Mardrömmen är att bli tvungen att resignera hem till ett vinterkallt Sverige om någon vecka, men jag har många nödlösningar innan just det scenariot ska behöva träda i kraft…

Nytt år, nya mål

Pokerpappa76

Vårens pokerspel var inte mycket att tala om. Det blev en hel del turneringsspel, men tyvärr så uteblev de stora framgångarna. Med några finalbordsplatser och oftast slutplacering i övre halvan av fälten så kändes ändå nivån hyfsat stabil.
Sommaren gav mycket tid och vila från pokern, och det var nog en bra grund för att kunna köra på ordentligt under hösten. När jag sedan tidigt kvalade in till online-SM, blev jag genast helt inställd på att detta var årets stora mål. Strax efter detta kom chansen att blogga på Firstpoker, och detta bidrag helt klart till att jag valde att ta mitt pokerspelande med större allvar.
Med mycket mer fokus på spelet och mer analyserande av många turneringar så känner jag själv att mitt spelande har blivit mer seriöst. SM är jag helt klart nöjd med, även om man alltid önskar att få sitta med vid finalbordet i stora turneringar.
Det är den korta tiden efter SM som jag inte är lika nöjd med. Jag har visserligen spelat en del turneringar och haft framgång i många, men jag har även försökt att ge kontantspel en ny chans, denna gång i Omaha, och detta är inget jag är stolt över. Man kan tycka att en hyfsat tight flerbordsturneringsspelare som jag borde kunna klara sig ganska bra på låglimit-borden. Sanningen är dock att jag vid kontantborden blir den lösaste av fiskar och från att kunna sitt flera timmar utan att spela mer än några händer, plötsligt spelar nästan alla…
Under 2009 har jag läst mer poker, både böcker och artiklar, än jag har gjort tidigare. Detta ser jag som en stor del i min stabilitet.
Det jag saknar mest från året är statistik. Jag är dålig på att dokumentera mitt spel och detta är något jag verkligen måste bli bättre på.

 

Framförallt under hösten har jag spelat väldigt mycket turneringar. Många har varit billiga, men spelet påverkas av mängden. När det bli för många turneringar varje vecka så spelar jag ganska ofta utan fokus och går ibland in i autopilot-läge. Tid tas ju även ifrån annat som bör göras. Både när det gäller familj och jobb.
 

Detta är självklart för att hålla min rulle mer jämn och hålla nere på de stora svängningarna. Jag kan hålla med om att det låter konstigt, eftersom spelande på flerbordsturneringar oftast ger större varians. Men för mig har det tydligt varit tvärtom.
 

Ett stor dröm jag har är att få komma ut i världen och spela liveturneringar. Under 2010 ska jag försöka kvala mig in till minst 1 turnering. Jag kommer dock sikta in mig på subsatelliter och ta mig fram för en billig peng. Detta kommer ju självklart att påverka möjligheten, men så får det bli.
 

Som jag skrivit om i tidigare inlägg så hade det varit kul att få ihop ett lite större pokerprojekt med lite pokerprofiler inblandade i en turneringsserie. Detta hade kunnat vara kul underlag för min blogg, kanske följas upp i tidningen eller på hemsidan hos Firstpoker, men också bidra till att mitt pokerspel utvecklas ytterligare. Detta kommer jag att prioritera under de första veckorna på 2010, och redan då kommer jag nog kunna se om detta är möjligt. Skulle vara väldigt roligt.
 

Jag måste bli bättre på att föra statistik. Antingen genom något pokerprogram, eller att bara använda mig av ett exceldokument. Kanske mest för att se hur mycket jag lägger/vinner, men också lite för att dokumentera hur, var och när jag spelare på olika sätt.
Denna sista vecka av 2009 tillbringar jag tillsammans med resten av familjen hos mina föräldrar som har ett hus uppe i Klövsjö i södra Jämtlandsfjällen. Med de närmsta samlade, naturen full av snö och utsikt upp mot Oviksfjällen kan man knappast njuta mer av livet.
Jag har haft ett bra och utvecklande år för poker 2009. Nu siktar vi på 2010, och för min del så tror jag det kommer bli ett ännu mer utvecklande och givande år.
Tack för att ni hängt med 2009! Gott nytt 2010!
Vi ses,

Jultomten på besök i Macau

MaoZeflop

Anledningen till detta kan nästan uteslutande härledas till tre frikostiga gentlemän som alla hade en stor fallenhet för gambling, men tyvärr, för deras egen del, saknade några som helst kunskaper om det ädla spel vi kallar Texas Hold’em. När händerna för en gångs skull står när man stöter på dessa halvgalna spelare så masserar det rullen till välbehag. Men samtidigt så kräver det att man utsätter sig för större risker och jag är pinsamt medveten om hur små marginalerna är och att jag lika hjärna kunde ha suttit här med en skadeskjuten bankrulle och längtat efter glögg och pepparkakor.
För att illustrera det kaos som bitvis råder så ska jag beskriva en hand som utspelade sig på julaftons tidiga morgon. Hade spelat en ganska lång session på 50/100HKD och låg fortfarande lite ned, men valde att fortsätta då jag hade två riktigt dåliga spelare vid bordet. Då slår sig plötsligt en tredje kines ned och han har ett i det närmaste sjukligt begär för att gambla. Han höjer i stort sett varje pott stort före floppen, men skrämmande nog spelar han ganska bra efter floppen. Jag inser dock att bordets sammansättning med de två fiskarna och gamblern kommer leda till intressanta situationer med möjlighet till fin profit.
Så får jag slutligen den skrala handen AQs i small blind. Problemet är att gamblern sitter på utg och har straddlat, så jag inser att min position är den sämsta tänkbara. Fem spelare limpar innan det blir min tur, något som inte är ovanligt för Macau och kan innebära extremt breda handurval inkluderande vissa premiumhänder. Jag inser att sannolikheten för att jag får sex synare och får spela A-Q ur position vid höjning är överhängande. Dessutom tror jag det är sannolikt att gamblern som straddlat kommer hitta på något så jag väljer att bara fylla upp min A-Q.
Mycket riktigt så slår gamblern upp till 1 200 efter att BB har synat. Självklart synar nu även övriga bordet och action kommer tillbaka till mig. Nu är läget annorlunda och jag börjar inse att det är ett bra läge att faktiskt göra ett move. Det ligger alltså redan 7 600 i potten och jag känner nu, då limparna faktiskt bara synat gamblerns höjning, att sannolikheten att jag har den bästa handen är överhängande. Jag slår upp till 6 500, gamblern synar givetvis och en av fiskarna ställer in för 9 800. Inte mig emot då jag gärna kryddar potten ytterligare plus att det gör att övriga spelare innan mig foldar. Jag tar syn och så gör även den spelsjuke straddlaren. Floppen är A-10-8, en riktigt bra bräda då jag beslutat mig för att stoppa in mina återstående 14 000 oavsett flopp. Gamblern synar, men jag misstänker att jag förmodligen leder. Turn och river är ofarliga och på något sjukt sätt får jag leende släpa hem en pott på 600 BB med ett enkelt topp-par. Ska inte påstå att det kändes helt stabilt att spela A-Q för så stora stackar, men när dessa kinesiska actionjunkies är igång måste man ibland gå till större strider även med ganska mediokra händer.
Så den morgonen, samt några andra lyckade sessioner, har lett till att rullen återigen är välmående och därigenom även jag. Det finns dock ett orosmoln i horisonten. Det 90-dagars visum vi svenskar automatiskt får vid ankomst börjar löpa ut och trots besök i såväl Kina, Vietnam som Hong Kong har jag inte vid något tillfälle fått förnyade dagar. Detta innebär att jag bara får vistas i Macau till den 18:e januari som det ser ut nu. Sedan ska man egentligen vistas på annan ort i minst 50 dagar. Har inte riktigt kommit fram till hur jag ska lösa detta, men akutplanen är att åka till Hong Kong några dagar per vecka och hoppas att någon passkontrollant inte är lika restriktiv med nya dagar. Håll gärna ett gäng tummar för mig i detta ärende för det skulle kännas snöpligt om mitt Macau-äventyr slutar med att jag betalar en dyr tom lägenhet utan att ens kunna vistas där…