Till utrymme för julen har pokern legat lite på is de senaste dagarna. Familjen och vänner har fått prioriteras, och när man har huset fullt med syskonbarn och hemkomna släktingar – känns pokern plötsligt inte attraktiv längre. Det är inte lätt att lägga sina tankar på om min motståndare har en färg eller inte, när min brorsdotter rycker mig i armen och i stort sett befaller mig att leka med henne.
Julen har varit trevlig. Sällskapliga middagar med mycket god mat – kan inte bli så mycket bättre. På julafton värdade jag och min sambo ett julbord. Gästerna var min broder och hans familj, mormor och morfar och Mamma med gubbe. Det var mysigt. Vi drack gott vin, diskuterade onödiga saker och utbytte julklappar. Det märks att julen är barnens högtid, då min brorsdotter kunde bada i sina paket, medan jag fick hämta förstorningsglas för att hitta mina. Jag kan erkänna att jag var lite avundsjuk, och ett tag konspirerade jag om att stjäla några av henne, för att få lite papper att rycka i. Jag tog mitt förnuft till fånga och ändrade mig i sista sekund.
På juldagen åkte jag ensam upp till min far och hans fru i norra Värmland. Snön vräkte ned och min hjärna började spekulera om en ny istid.
Vistelsen var mysig. Det är lugnt och harmoniskt uppe bland bergen i vildmarken. Perfekt ställe att ladda batterierna inför vårsäsongen. Diverse vinteraktiviteter utfördes, bland annat snöskoter. Ni som aldrig provat snöskoter – gör det! Ni kommer inte att ångra er. Det är en otrolig känsla att dra på i 90km/h uppför bergen med morgonsolen i ansiktet och snön piskandes på kinderna.
Sen var jag även med om en mycket traumatisk händelse under mitt besök hos far. Det gör lite ont att skriva om det, men jag får göra ett försök. Jag anser mig själv vara duktig i de flesta bollsporter. Inte för att jag vill skryta, men så fort det kommer en boll (eller puck) med i spelet brukar jag oftast ha något att säga till om. Utom den här helgen… Min gubbstrutt till pappa är snart 51 år och han vann 5 pinigismatcher mot mig! Jag tog inte ett enda set!! Pinsamt? Minst sagt, men jag får väl ge gubben en klapp på axeln för att han fortfarande håller måttet. Jag tar han nästa jul.
I morgon bär det av på skidtripp, för att sedan runda av 2009 i Norge hos min bror med familj. Jag återkommer 2010. Då kommer jag även ha börjat jobba lite igen – så ni får lite poker att läsa om.
Gott nytt år på er, och tack alla ni som följt min blogg 2009!
NPPA87.
Kategori: Pokerbloggar
Macau Poker Cup
Inför turneringen var jag riktigt taggad och startstacken på 20 000 med inledande blinds på 25/50 bådade gott, även om blindperioderna endast var 45 minuter dag 1 (extremt välstrukturerat jämfört med de andra turneringar som erbjuds här). Turneringen startade även med rekordflyt och efter fem blindnivåer ligger jag i chiplead ned knappa 80 000.
Ungefär där började dock uppförsbacken med allmän korttorka och rejäla mothugg i de fall jag gick in försökte representera. Till slut har de aggressiva höjningarna jagat ikapp min stack. Lyckas dock dubbla genom att syna ett fulställ av knappen med J-7o med min solida K-Js. Sedan kommer dock den brutala nådastöten.
Höjer med K-K till 9 500 med dryga 50 000 bakom. En synnerligen enerverande kines tar syn ur position för nästan 7 000. Floppen är 10-9-5 med färgdrag och när han checkar till mig känns stället som det rätta då det kan lukta lite A-K. Potten är ändå närmare 30 000 med anten inräknad. Jag forcerar in mina marker i potten och blir nöjd när kinesen tyst begrundar situationen. När han sedan tiotalet sekunder senare börjar ropa på sina polare och sedan säger till dealern att han synar börjar jag ana oråd. Och när han slutligen visar upp sitt slowrollade set i Nior är det som att få en stor blöt fisk mitt i ansiktet. Självklart tänker inte dealern hjälpa mig ur knipan och slokörat får jag vandra pokerns ”walk of shame” ut från turneringen då endast 40 spelare återstår. Tomheten efter sådana ögonblick är nästan imponerande monumental och återstoden av kvällen (och vad jag då trodde var livet) spenderades på ett rökigt snookerhak för att efter bästa förmåga glömt det som skett.
Efter denna incident har dock affärerna sett bättre ut och börjar faktiskt återfå såväl livsglädje som framtidstro. Har jobbat en del på mitt spel genom lite böcker och videos, något jag normalt inte gör tillräckligt ofta, och det har nog hjälpt mig att hitta tillbaka till skärpan i spelet. Blir några hårda dagar fram till julafton. Har inte bestämt vad som händer på denna högtidsdag, det enda som är klart är att jag inte är sugen att spendera den på Wynn med ett dåligt pocketpar i högernäven. Någonting extra får det bli, men jag får återkomma om exakt vad det blir för något. God jul, förresten! Hoppas dock att tomtarna kommer spendera julen i Macau!
Vi ville ha Frukost till middag
Den sista skolveckan före jullovet är alltid full av aktiviteter, rättningar och samtal. Om man till detta lägger begravning, julfester och enorm trötthet, då finns det inte mycket över för bra poker…
Tyvärr har jag varit dålig på att själv göra denna analys, så veckans träning vid Omahaborden har då, självklart, blivit oerhört svängiga. Men jag ger mig inte, måste bara bli något bättre på att avgöra när det är läge för annat än poker. Oftast är svaret.
Att blogga är jättekul, och om du inte provat, så gör det. För min del handlar det inte bara om pokerblogg, för nu har jag även startat en blogg som täcker även alla andra delar av mitt liv. (Jo, det vinns även sådana.) Svaret till frågan varför är att det är så otroligt utvecklande. Jag kan inte säga att jag än så länge blivit så mycket bättre i poker på grund av denna blogg, men jag har fått ett helt annat perspektiv till varför och hur jag spelar, det kommer att göra nytta i framtiden.
Det var längesedan jag gav er någon större turneringsanalys. Det finns många anledningar till detta och den största är att jag, sedan SM, inte haft någon större hunger efter turneringsspel. Jag har mest hållit mig till kontantspel och det har nog passat mitt tålamod bra. Mer än 1 timmes spel har jag knappt mäktat med.
Idag gjorde jag dock ett försök. Det var när jag gick in på Svenska spel och såg deras bounty-turnering där (låtsas-)SM vinnaren Frukost skulle agera det stora bytet. Om man slog ut honom skulle man göra sig den smärre förtjänsten på 1000kr, om man då räknat bort kostnaden på 110 kr som var startavgiften. Strukturen var helt ok, med 15 minuters perioder och 3000 startmarker.
Tyvärr så försvann Frukost redan efter 90 minuters spel och jag hade aldrig den äran att få sitta vid hans bord. Kan inte vara lätt att spela en turnering med så pass bra pris på ens huvud…
För min del så blev det bästa möjliga start. Med 4 5 på stora mörken synade jag en ”floppstjälar-höjning” från knappen. Den sagolika floppen 2 3 6 gjorde min dag, och den handen slutade med att jag hade dubblat upp till 6000 marker efter redan 7 minuters spel. Motståndaren satt med A 5 och med mitt slowspel på floppen och A samt 5 på turn och river, så hade han nog inget val än att hänga med när markerna ställdes in på rivern. Jag hade nog inte gjort det dock…
Efter detta blev det ny strategi, och för att istället spela tight, så blev det löst och då i ett försök att köra small ball poker. Det blev några små enkla potter som fångades in före några av spelarna började ana oråd och synade floppsatsningarna och checksatsa på turn. Detta var ju precis det jag ville och nu saknades det bara en härlig floppträff och ökningen skulle bli än större. Tyvärr blev det inte så och det dröjde fram till strax innan första paus då jag verkligen fick en hand som vara bättre en många.
Detta blev när jag tittade ner på Kn Kn, när jag sitter tre platser före knappen. Spelaren före mig höjer till 4,5 gånger stora mörken. Jag synar, och ytterligare en spelare synar. Floppen visar 3 7 10. Första spelaren checkar och utgångshöjaren satsar potten på 750. Här borde jag lägga mig, men pottbettet stör mig. Om han nu har AA, KK eller QQ så borde det vara läge att vilja ha med mig. Det ligger visserligen två spader på bordet, och detta borde ju vara anledning i sig att plocka hem potten där och då…
Jag väljer dock att syna för att jag tror att jag har en förhållandevis bra hand. Självklart borde jag då ha höjt, men så blev det inte. När turn är 9 och han återigen satsar potten så ger jag upp handen. Jag tappar dock bara 1000 av mina 5000, men handen blir ganska avgörande för hur jag spelare efter detta.
Vad tror du om detta? Sitter han med en bättre hand, eller hade en chansning här gett framgång?
Strax innan andra pausen är min tid ute, och ironiskt nog så får jag Q Q de två sista händerna. Först vinner jag en helt ok pott när jag satsar på en låg flopp, och sedan går jag bet när jag i nästa hand synar en allin preflopp, som man självklart alltid kan diskutera med en hand som Q Q, där motståndaren visar A K. Självklart kommer det en K på slutet och min kväll blir tidigare och mindre vinstgivande än planerat…
Nu ligger snön vit även här i norra Halland och julen är så nära att det inte ens går att ha den som ursäkt för att barnen ska göra nytta. De vet att den ändå kommer…
Och väl är det, för ju förr den kommer desto snabbar så blir det lugnet som följer…
Ni som jobbar i veckan: Lycka till!
Här ska bakas med barnen och kanske åkas lite pulka!
Lastfartyg eller kajak?
Varje utdragning tär oerhört på psyket och just vetskapen om hur många timmar det i genomsnitt tar för att spela tillbaka ett utdraget inköp är en terror i sig. Gårdagen avslutades med att jag lyckas få in 2/3 av stacken med A-A fram till turnen, då han lyckas tvåouta in sitt set i Sexor. Efter det var det bara att gå hem och lägga sig.
Har dessutom gjort några trevande försök att spela online på Pokeridol de senaste dagarna, men måste erkänna att fullrings livespel på kinesisk mark inte varit utvecklande för mitt shorthandedspel. Känner mig som en passiv fisk vid onlineborden och har backat även där. Kort och gått så är hela verkligheten i gungning just nu och problemet är att man i sådana lägen ofta behöver sin omgivning och sina vänner att hålla sig i. Här handlar allt om poker och det är oerhört svårt att få stunder från pokern som man behöver för att ladda ny energi. Macau är tyvärr ganska fattigt på det sättet att om man bortser från fest och gambling, så finns det inte så mycket att ta sig till.
Blir nya krafter inför helgen, men pressen på rullen känns inte komfortabel för tillfället så jag hoppas verkligen att jag får lite goodrun i början på sessionerna så jag kan spela avslappnat. Återkommer efter helgen och hoppas att jag inte bjuder på gula sidorna här från Macau. Lastfartygen mot Europa verkar inte gå särskilt ofta då sidenhandeln inte är lika stor som förr i tiden, så i värsta fall får man väl snickra ihop en kajak eller något. Kommer ju att ha tid på mig att fundera över vad jag ska göra när jag kommer hem då, i alla fall. Jaja, slut på de negativa tankarna nu, men ni som varit i branschen ett tag vet hur det är. Gråzonerna är få i detta yrke och livet målas nästan uteslutande i svart och vitt.
Fisken som vägrar sätta sig på kroken
Det börjar bli svårt att få action på heads up-borden nu för tiden. Jag antar att jag skrämt iväg alla tighta, livrädda nötgrinders som dag in och dag ut sitter på 311 bord och väntar på att någon tomte ska komma och skänka dem $200. Jag själv förespråkar inte detta spelsättet. Självklart är det bra att spela mot sämre spelare, då du har en jättedge att plocka deras pengar, men ibland måste man spela mot bra spelare för att utvecklas som spelare, samt klättra i nivåerna.
Däremot har jag börjat få action av en stamkund på $1/$2-borden. Han är inte en helt hopplös spelare, men i mina ögon är han en semifisk – som är lite ”moneyscared” – och missar tunna värdebetar. Dock vänder hans spel på någon sekund om han är back, och hans mesiga fisk-spel förvandlas till ett galet, överaggressivt fisk-spel. Hans nick tänker jag inte nämna, då jag inte tycker att det är fairplay att hänga ut spelare, men jag kan berätta för er att killen är från Storbrittainen. Jag tror han lider av personlighetsklyvningar, då han är väldigt mycket för att använda chattrutan. Ena stunden är han trevlig och berömmer mina spel osv, för att efter en handvändning – byta skepnad till en arg, brittisk fotbollshulligan som hatar allt och alla. Jag gissar även att han är rödhårig (då de flesta britter är det).
Strunt samma. Hur som helst så har jag och britten spelat ca 2 000 händer mot varandra de sista dagarna. Tyvärr ligger han $1 200 upp på mig. Jag vet inte varför, men jag lyckas inte riktigt knyta ihop säcken mot denna vedersakare. På ett eller annat sätt, så lyckas han på något konstigt sätt gå plus i varenda sittning. Jag anser detta rejält skumt, då jag inte har någon vidare stor respekt för hans spel. Jag har analyserat våra sessioner med min mentor. Han anser att jag har en rejäl edge över britten, och han uppmuntrar mig till vidare spel mot denne. Jag tänkte att jag skulle lägga upp lite händer från våra sittningar. Hojta gärna till med kommentarer, om ni har något att påpeka angående mitt spel.
1. Den här handen är ganska standard, men jag lägger upp den ändå, då jag gillar att gnälla över mina badbeats. Från knappen höjer den antagligen rödhåriga britten till $6. Han har ca $340 bakom. Jag slår glatt om till $21 med K-K. Mina smilgropar växer ytterligare när han 4-satsar till $58. Ett tag funderar jag på om jag ska spela mina kungar slött och bara syna, då det är väldigt stor chans att tomten 4-satsar med luft här med tanke på mina frekventa kontrahöjningar. Men med mitt kortstim de senaste dagarna så skulle det komma – något riggat – 65 överkort till mina kofösare, så efter lite om och men gör jag det till en total av $131. Han svarar med en kvick all-in, och jag lägger mig. Hehe.. Är jag inte rolig? Självklart synar jag, och förväntar mig att leda ca 99.99999% av gångerna. Britten visar upp J-J. Allt ser bra ut till fjärdegatan – som är tvunget att vara en vidrig spader J. Potten på $680 förs till brittens konto, som får mer pengar till äckligt, mörkt öl och otrendiga blå-jeans. Kankse även någon rasslig, brittisk – punkCD. Jag svär likt en Harlem-bo och laddar snabbt upp med $200 nya. Något tiltad dock…
2. Den här handen utspelar sig mot samma motståndare, fast på ett annat bord. Jag har funderat lite på den här handen. Jag är inte helt nöjd med mitt spel, då jag gjorde en dödlig felläsning. Vi sitter med ungefär $200 var och jag höjer från knappen med 10-7 till $6. Han synar och floppen kommer 6-8-2 med två klöver. Han checkar till mig, och jag satsar $9 med min hålpipa. Inte helt oväntat checkraisar britten till $25. Detta är ett standardspel från honom, som han tillämpar med en bred range av händer. Han kan vara totalt tom, färgdrag, set, bottenpar osv. Jag bestämmer mig för att syna, för att försöka ta potten i ett senare skede, då det är stor chans att han sitter på ett drag. Turn kommer med – i mina ögon – ett bra bluffkort för mig: spader A. Han satsar nu en något svag summa, ca $38. Jag tolkar hans satsning som en stopp-bet. Något form av drag eller ett lågt par. Jag svarar med en all-in, ihopp om att han har klöverdraget. Då tvingas han att lägga. Det kostar honom $120 att syna, och det är precis vad han gör – Med A-8 – för topp 2par. Min felläsning visade sig vara total. Jag var i princip död och rivern blankade. Potten på $420 går även den till britten. Inget att säga om. Jag läste honom fel – och han spelade handen bra.
3. Den här handen satte verkligen igång tiltproduktionen i min arma hjärna. Samma bord som K-K vs J-J-inscidenten. Jag har jobbat mig tillbaka till ca $350 när britten höjer – i vanlig ordning – till $6 från knappen. Jag kontrahöjer till $21 med A-9 ruter. En av brittens största luckor är att han gör för många marginella syner på mina 3-satsningar preflop. Detta är något jag tänker utnyttja i senare skeden. Som vanligt så synar han, ocj jag får till min glädje se robot-dealern leverera A-9-8, regnbåge. Jag fortsättningssatsar (som jag även hade gjort med total miss) $32. Britten kallsynar, och hans spel säger inte mycket. Han kan ha något form av stegdrag – typ J-10, 6-7 osv. Han kan även ha ett dåligt par i Ess eller en naken 9:a. Turn kommer med ytterligare en 8:a. Kortet är ingen höjdare för mig, men inte heller någon katastrof. Jag fortsätter min aggressivitet och satsar nu en tung salva på $63. Återigen synar han. Allt tyder på att han har ett naket par i Ess – någon form av A-10 eller A-J. Rivern blankar med en 2:a, och jag går all-in för $234. Jag hoppas få syn av ett A. Gissa mina förvåning när britten blixtsynar och slänger upp 5-8 off, för floppat bottenpar och turnad triss. Potten på $712 förs till England.
Ser ni vad som händer? Det spelar ingen roll vad jag gör, eller hur jag gör det. På ett eller annat sätt lyckas han alltid att få rosen på prinsess-tårtan. Jag får nöja mig med det torra brödet i mellan fyllningen, och det börjar gå mig på nerverna. Jag vet att jag är bättre än honom, och jag kommer att fortsätta att möta honom – så länge han ger mig action.
Nu ska jag och min kära sambo julstöka lite hemma i huset. Hon försöker få i mig att jag ska putsa fönstren! Jag tar inte ens hennes vits på allvar, utan sträcker mig som längst till dammtrasan. Julen kommer med stormsteg, och det ska bli mysigt att äta god mat och utbyta paket med sina nära och kära. En av mina bästa vänner hatar jul. Jag kan inte förstå varför, och anklagar honom för att vara en sorglig själ.
I kväll blir det poker igen. Hoppas att britten sitter och väntar på mig. Jag återkommer med resultat och analyser.
Allt gott, NPPA87.
Höga spel i Macau
Inledde fredagen med en kortare eftermiddagsgrind – det lilla backet som varit kännetecknande för mina sessioner på den senaste tiden. Efter en stärkande middag klev jag på skiftet klockan 19.00 och hittade ett synnerligen lukrativt bord. Däremot hade jag även motriggen som bordskamrat; timme ut och timme in sitter jag och väntar på att äntligen få håva in fiskens stack, men på de mest mirakulösa sätt överlever han konstant med hjälp av några få riverouts. Det hela slutar dock lyckligt med ett mindre plus, men det sjuka är att när jag väl tittar på klockan då jag lämnar bordet har 21 timmar gått. 21 timmar! Vid ett och samma bord. Måste erkänna att något inte riktigt står helt rätt till i psyket då man kan sitta så länge på en och samma plats för att göra det man gjort på heltid de senaste fem åren. Men någonstans vaknar ett rovdjur inom mig när jag väl ser en chans att göra bra pengar och jag kan bara inte lämna innan jag tagit dessa sämre spelares pengar.
Nåväl, med den sessionen i ryggen kom jag i säng klockan 17 och beslutar mig för att ställa klockan på 20 för att bara ta en powernap. Med den strategin tänkte jag att jag sedan skulle kunna gå och lägga mig igen klockan 24 och behålla en något sånär normal dygnrytm. Klockan 04 vaknar jag dock av att klockan ringer för fullt, precis som den uppenbarligen gjort de senaste sex timmarna och jag får vackert acceptera att min kropps sömnbehov fick gå före min geniala hjärnas försök att reglera dygnsrytmen.
Väl vaken vid denna tid vet jag att det ofta är guldläge vid borden. Jag beger mig ned till Wynn och hittar ett riktigt bra bord på 25/50. Lyckas med lite tur och mycket dåligt spel från mina motspelare plussa 25 000 efter en timme: någon form av rekord i förtjänst på kort tid för min egen del. Samtidigt ser jag två ryska affärsmän inkommande till pokerbordet. Anledningen till att jag känner igen dem var att det tidigare i veckan blev total kaos när de kom och ville spela 100/200. Alla regulars ville vara med och värdet hade tydligen varit maximalt vid bordet. Jag ser min chans att ta ett välriktat skott och sätter mig genast efter dem på väntelistan.
Två timmar senare får jag min plats; har dock lyckats backa 10 000, men har ändå ett litet plus i ryggen när jag ska sätta mig på det högsta spel jag någonsin spelat. Kändes lite galet att sitta på ett bord där spelarnas marker totalt översteg ett värde av en miljon. Stolt stod jag själv för 25 000 av dessa. Några timmar senare har jag förlorat K-K två gånger om och dessutom lyckats få in alla pengarna mot fisken i ett läge då jag faktiskt ligger efter. 35 000 back och känslan är allt annat än bra. Väljer ändå att sitta kvar då de ryska fiskarna verkligen är så dåliga som det sagt. Dessutom lyckas den ene vinna 115 000 i en jackpot på slotsen när han är på väg från toaletten. Kul att någon som behöver pengarna får plocka in en sådan bonus…
Lyckas i alla fall förvandla de 10 000 jag sitter kvar med till 30 000 och väljer då att lägga ned för dagen då den störste av fiskarna lämnat. Känns ändå som 15 000 är en kostnad man får ta för chansen att göra stora pengar, samt att få lite erfarenhet från högre spel. Känns dock som det kommer ta ett tag innan man kan vara i närheten att spela reguljärt i de spelen då det spelas ganska friskt. Ett tag var det straddlat till 400, dessutom lägger nästkommande två spelare in mörka höjningar (man får inte överstraddla i Macau), så innan floppen kostar det alltså 1 600 för syn. Lite väl styvt för mitt hjärta när man sitter med en skiten 4-4 i tidig position. Nej, nu är det bara att gräva ned sig i de lägre nivåerna i veckan och försöka att jobba igen investeringen!
Full fart, snart ledig
Faktiskt är det så att jag för första gången hittat en form av kontantspel som jag tycker passar mig. Jag har spelat Omaha på nivåerna 0.10/0.20 – 0.25/0.50 euro. Visst är svängningarna stora, och jag måste erkänna att jag ibland chansar med både bra och dåliga starthänder. Men helt klart så känns det som om kurvan och säkerheten går uppåt.
I fredags var det livespel hemma hos min kompis OC. Vi var bara 5 spelare och hann med två turneringar under kvällen. När det kommer till att spela poker, så är helt klart en av de stora njutningarna när man sitter ett glatt gäng runt ett köksbord, lite gott att dricka, lite tilltugg och gott om tråkiga ordvitsar.
Leo, min pokervapendragare som vet mest av alla i hela världen om hur jag spelar. Inte lätt att möta honom.
Jerkan, den gamle i samlingen som spelar mycket vist och eftertänksamt. Man vet dock aldrig var man har honom, och nästan alltid när han har varit med och lagt mycket pengar i potten så slutar det med att han vinner den. Rutinerad och svårläst.
OC, kvällens värd, som alltid kör hårt med träffat toppar. Det är vad han säger, och i fredags var det sant. Och det höll flera gånger men aldrig till pengarna.
Thierry Henry var också med. Han heter så, men bara i mellannamn. Detta är ungdomen bland oss. Faktiskt bara 22 år, men en mycket duktig spelare. Han kör mycket på känsla och är oftast väldigt aggressiv. När han kombinerar detta med lite mer teoretisk grund, då kommer han ha kapacitet att spela mot väldigt bra spelare.
När det kom till spelet blev det inget större kalas för min del. I första omgången höll jag tillbaka ganska mycket efter att blivit synad på en monsterbluff där jag tappade drygt halva markerhögen. När jag väl fick 99 och slowspelade dessa så var det ju självklart att Thierry Henry på stora mörken skulle träffa tvåpar med 85 på floppen och när jag då gick allin så var det ju ganska rökt och jag åkte ut på sista plats…
I den andra omgången bytte jag strategi, spelade väldigt mycket händer. Detta gick inte så mycket bättre. Slutade med att jag gick allin med 88 och lämnade spelet på fjärde plats. Denna pokerkväll kommer jag aldrig att kunna skryta med, men det var helt klart en kul kväll. Tack grabbar!
Mitt lilla (som nog kan bli ganska stort) projekt som jag skrev om i förra inlägget med en turneringsserie mot kända och okända pokerspelare skulle nog kunna bli sanning. Nu krävs det att jag tar mig tid för att kolla upp lite grejer och kontakta lite personer. Grundidén kommer nog att justeras lite, men jag hoppas verkligen att flera av de jag skrev om senast kommer att vara intresserade.
Återkommer om detta i senare inlägg, men helt klart så känns det som om jag snart har i alla fall en punkt att bygga ett pokermål kring för 2010. Ett annat mål som jag har funderat över är att sikta mot någon rolig liveturnering att försöka kvala in till. Det nyaste numret av Firstpoker dök ner i brevlådan häromdagen, och där hade Ola B skrivit en lista över årets liveturneringar. Helt klart blir man sugen att komma ut i världen och få pröva sina pokervingar. Irland skulle ju inte sitta helt fel!
Nu bli det en vanlig avslutning av veckan med lite lektionsplanering, Filip och Fredrik och självklart en stund poker.
Glöm nu inte att fundera över bra mål inför 2010, både för pokern och annat i livet.
Vi hörs!
Stor humor vid pokerbordet!
Det har varit en ganska tung vecka så här långt, vilket speglar resan ganska väl. Pokermässigt har jag nog inte haft en enda plusdag så här långt in på resan, men samtidigt är det bara småförluster, så känns inte alarmerande ännu. Däremot är min kropp i det närmaste invalidiserad. Kasinot Venetian kör nämligen ladies night på onsdagar vilket brukar dra till sig ganska mycket studenter då de precis som den genuine svenske studenten uppskattar fri sprit. Skönt med lite ”riktiga” människor då 80 % av damerna på stadens nattklubbar främst är ute för att sälja sig själva snarare än att ha roligt.
Vi inledde kvällen med lite ”förfest”-grind på Venetian. De har precis öppnat sitt pokerrum och vi tänkte att det kunde vara spännande att testa på lite. Precis som många andra kasinon i Macau är det ett problem att hitta kvalificerade dealers, men Venetians arbetslag var det i särklass sämsta hittills. Vi lyckades under vår korta session bland annat höja en satsning på 500 till 900, konstant dra det kinesiska all-in-skämtet för att sedan välja att bara satsa en bråkdel, och kanske mest uppseendeväckande var när min kollega får gå på toaletten efter han postat stora mörken. Spelet stannar upp och såväl dealer som supervisor undrar vad som händer nu. Det slutar med att de skickar en kille springandes för att säga att det kan bli lång tid att vänta och undrar om han verkligen ska spela handen. Total kaos med andra ord, men jag har sällan garvat så mycket vid ett pokerbord. Positivt är dock att de försöker starta upp och kan säkert bli riktigt bra om några månader. För övrigt så är Venetian ett bisarrt storslaget bygge och jag råder er att hitta på detta youtube-klipp som ger en liten inblick i byggnadens storhet: http://www.youtube.com/watch?v=duKO4WHMhZE.
Nåväl, blev som sagt en runda till Venetians Bellini Lounge och deras ladies night. Det blev hårdare än vad som planerats, och nu två dagar efter spektaklet ligger jag fortfarande i fosterställning och undrar när jag ska kunna återuppta arbetet igen. Till råga på allt så har jag och min kollega precis ingått ett vad som går ut på att den som minskar mest i fettprocent under en månads tid ska bli runtskjutsad av den andra i kinesisk cykeltaxi under en veckas tid. Ett ganska kännbart straff och därför känns det inte helt lyckat att jag befinner mig i någon slags kalorifest då jag maniskt trycker i mig pizza och glass.
Ska göra ett försök att stämpla in på Wynn ikväll igen, men har svaga förhoppningar om succé. Numera tar min lilla hjärna ganska många dagar på sig att återställa sig så det får helt enkelt bli lowstakes ABC-poker tills jag känner mig på g igen.
Äntligen en rusch!
I mitt förra inlägg var jag så frustrerad att jag knappt kunde bokstavera rätt. Jag spottade och svor över Befairs galna klient hela helgen. På något sätt försökte jag utföra telepatiskt mordhot mot Betfairs slumpgenerator, och vem vet – det kanske fungerade? Plötsligt satt dragen, mina nötter blev inte massakrerade längre och mina färgar och stegar slapp undan äckligt parade brädor. Tack Betfair!
Helgen som gick slutade hela $1 300 minus. Inga roliga siffror, som ni kanske förstår. I måndags morse hade jag därför ett möte med min mentor. Vi gick igenom lite händer och analayserade helgens förluster. Min mentor spelar för övrigt heads-up $100/$200, så han vet vad han snackar om. Han tröstade mig med att jag inte kunde göra något åt förlusterna, då 90% av dem kom till följd av sjuka setups och utdragningar. Han tyckte att jag skulle gå ner i nivå, för att rida ut stormen av badbeats, samtidigt som jag har bättre kontroll över svängningarna på lägre nivåer. Etersom det står i mitt kontrakt att jag måste lyda hans råd, så kunde jag inte göra annat än att följa hans instruktioner. Är det någonting man får lära sig igenom sposordealen, så är det i varje fall en seriös kurs i moneymanagement. Likt hökar svävar över sina byten, finns det hela tiden personal som kartlägger varenda drag du gör samtidigt som de har koll på varenda dollar som kommer in eller ut. Är du mycket plus – så råder de dig att ”själv-sweepa” ditt konto. Detta innebär att du för över vinsten till ett master-acount, för at skydda vinsten. Går det däremot dåligt, så ber de dig att ta en paus – och komma tillbaka senare.
Så de senaste dagarna har jag koncentrerat mig på $0.5/$1. Resultatet har varit lysande. Jag har krossat i stort sett allt motstånd som vågat sätta sig ned, och när inte utdragningarna förstör min vardag så är jag farlig! Kvaliteten på spelet gällande $0.5/$1 varierar enormt. I bland möter du nötgrinders som är betydligt skickligare än merparten på $1/$2, och timmmen efter sätter sig en mini-inköpare ned – som limpar, synar allt och som inte har någon som helst koll på vad han sysslar med. Bland alla dessa antagonister ska jag analysera en speciell motståndare. Jag antar att ni som följer min blogg är pokerintresserade. Därför tar jag för givet att ni har läst om onlinemästerskapet på Svenska Spel (?). Spelaren ”Frukost” tog hem hela kalaset, och kunde inkassera en prispeng på hela 940 000 kronor. Inte illa! ”Frukost” satte sig ned med $80 på ett av mina 4 bord. Jag såg att han var ifrån Sverige, och trots att jag var lite skeptisk till hans $80-inköp, så bestämde jag mig ändå för att möta honom. Han spelade ganska dåligt heads-up om jag ska vara ärlig. Checksynar och allt för många missade värde-satsningar gjorde honom till ett lätt byte. Efter att vi spelat ett par händer började jag lägga märke till hans suspekta screen-name. Hmm.. Frukost… Vart har jag hört det tidigare? Plötsligt slog det mig – PokerSM! Jag öppnade upp firstpoker.se för att läsa om mästerskapet, och där fick jag mina misstankar bekräftade. Vinnaren av Svenska Spels mästerskap kallade isg för ”Frukost”.
Jag frågade honom i chatten om det var han som var THE ”Frukost”, som tog hem mästerskapet förra helgen. Han svarade inte… Ytterligare ett par händer gick, och jag frågade igen. Den här gången svarade han: ”ok, ok. Det är jag :)”. ”Jag spelar inte på SvSp så ofta, och dessutom hade jag enormt flyt i turneringen” fortsatte han. Vi började snacka lite, och jag gratulerade honom till hans storklonk. Jag frågade honom hur mycket hann vann och han svarade lite blygsamt ”940k”. Det visade sig att svenska mästaren var en riktigt trevlig kille som dessutom visste om min blogg, och gillade hockey. Det märktes att han miljonvinst inte hade berört honom så mycket, då han hade båda fötterna stadigt på jorden. Om det nu var den riktiga ”Frukost” jag spelade mot. Vem vet, det kanske var någon som bestämde sig för att driva lite med mig? Strunt samma. Hur som helst så plockade jag honom på 3 inköp inom loppet av ca 350 händer. Han må vara Svensk Mästare, men när det kom till Heads-up cashgame-spel, så hade han inte många svar på NPPA87s frekventa, aggressiva spel! Nej du ”Frukost”… Håll dig till turneringarna istället du!
De 3 senaste dagarna har gått ordentligt bra, och jag kan nu redovisa en plussiffra på $3 200 sedan starten av mitt sponsorkontrakt. Jag hade tänkt lägga upp lite händer ifrån sessionen med ”Frukost”, men tyvärr så hittar jag inga intressanta. Mest standardhänder om jag ska vara ärlig. Vi får ta det i mitt nästa inlägg.. Nu ska jag äta mat, för att sedan sätta mig och jobba lite. Jag återkommer som vanligt senare under veckan med analyser och resultatgenomgångar.
Tack alla ni som gillar min blogg. Jag uppskattade verkligen alla uppmuntrande kommentarer i det föregående inlägget!
Allt gott, NPPA87.
Idé till nytt projekt
Min kortsiktiga pokerdröm, eller snarare idé, är att dra igång ett litet pokerprojekt. Detta projekt går ut på tre delar: Att utvecklas som pokerspelare, att utmana några andra pokerspelande personer i en liten tävling och att göra lite pokernytta för övriga pokerspelare i vårt avlånga land.Jag skulle vilja utmana några svenska pokerspelare från olika kategorier i en liten tävling. Det skulle då vara en tävling som utgörs av flera turneringar som sätts ihop till en serie. Alltså en turneringsserie där man efter varje tävling får ett rankingpoäng och den som gått totalt bäst efter ett visst antal tävlingar vinner. Det finns lite olika sätt att räkna ut rankingpoäng på, men ett sätt skulle kunna vara: 10 x [ (√) / (√) ], där är antal deltagare i tävlingen och är slutplaceringen i turneringen. Pris har jag inte tänkt på, men det skulle nog lösa sig. Äran räcker också ganska långt, men visst ska det finnas ett pris.Turneringarna som ska spelas skulle vara de stora söndagsturneringarna på de största pokersajterna. Detta för att möte bra spelare, men också för att bidra till pokernyttan. Återkommer till detta.Självklart har jag även lite tankar om vilka spelare jag skulle vilja utmana. Det skulle först och främst vara representanter för de stora svenska pokertidningarna. Sedan skulle jag vilja ha med två proffs, två pokerprofiler och två amatörer. Detta skulle ge åtta spelare, vilket förmodligen är ganska lagom för att skapa en intressant tabell. Det finns nog utrymme för någon mer, men vid tio spelare får man nog dra en gräns.Från Firstpoker skulle det självklart vara kul att ha med Jonas Berg, men om inte han skulle hinna med så hade det gått lika bra med Åsa Holmberg (där har jag en revansch att ta från SM). Från Pokermagazine skulle det självklart vara kul att utmana Murat Sahan.De proffs som jag gärna hade haft med i detta lilla projekt skulle vara bloggande Michael Turienec (NPPA87 är ju bunden till Betfair några månader, så tyvärr) och sedan hade jag självklart blivit mycket glad om jag fick med allas vår William Thorsson (Heja Halland!), tänk att få med honom i en pokerutmaning!När det kommer till pokerprofiler så är detta förmodligen mitt lättaste val. Här skulle jag göra allt för att få med Ola Brandborn och Dan Glimne. Om Wikipedia vet något om poker, då bör deras namn finnas med när man skriver in ’poker’ i Sök-rutan. Om inte: Redigera! Reserv här skulle var Dilba, henne hade jag absolut velat känna på pokerpulsen.Nu är det bara amatörspelare kvar, och där vill jag ju själv ingå. Nästa person skulle kunna vara vem som helst, men självklart skulle valet, om det var mitt, falla på min pokervapendragare Leo. Så många timmar vi suttit och railat, stöttat och rådgivit varandra, skulle det vara fel om inte han blev en del av detta projekt.Och vad skulle nu nyttan vara av detta? Jo, min tanke är att samtidigt som vi spelar mot varandra också skulle göra en utvärdering av de olika sajterna och deras stora söndagsturneringar. Vi skulle betygsätta upplägget på turneringen och den totala känslan av att spela. Det skulle kunna vara betyg på: Spelare, struktur, klient och eventuellt lite annat. Dessa betyg skulle sättas ihop och i slutändan har vi en hel ”Råd och rön-spalt” att flasha med. Självklart skulle detta publiceras i någon framkants-pokertidning (Jonas B.?) och detta skulle i sin tur skapa ett intresse kring turneringsserien, turneringarna och ev. för vissa klienter.Ja, så ser min lilla tanke ut. Som sagt så har jag inte förankrat eller lyft denna idé för någon, och frågan är om detta ens är möjligt…Vad tror ni om detta upplägg; tanken, spelarna och utgången? Visst skulle detta också vara lite intressant att följa, både på bloggen och i tidningen? Vad säger ni om rubriken: ” , eller . Alla drömmar blir inte sanna, men försöker man inte så blir inget sant. Snart är det jul igen!