Kategori: Pokerbloggar

I vanlig ordning kliver jag upp kl 10.00 för att ta en kopp kaffe, medans jag skummar igenom etern efter händelser och nyheter i världen.
Aftonbladet, Firstpoker, Expressen och Highstakesdb är sidor jag måste titta på VARJE morgon. Det har nästan blivit som en manisk cermoni och jag tror starkt på att något hemskt skulle hända om jag mot förmodan skulle skippa den någon morgon.
Som jag skrivit tidigare så förespråkar jag att det är viktigt att försöka hålla någon som helst struktur på ditt liv, även fast du jobbar med poker. Ritualer och social anpassning är för mig viktigt. Det är därför jag går upp så pass ”tidigt” som kl 10.00.
Ni kanske skrattar när ni läser detta, med tanke på min skeva idielogi. Men 10 är skapligt tidigt när du inte kommer i säng före kl 04.00 någon natt.
Efter att ha gnuggat John Blund ur ögonen med hjälp av flera liter koffein traskar jag halvt vaken ut till postlådan. Till min glädje hittar jag en ny utgåva av Firstpoker mellan alla kväljande ”fönsterbrev” (räkningar).
Tidningen pryddes av Gus Hansen och innehöll många intressanta reportage. Speciellt en givande intervju med Patrik Antonius. Jag har stor respekt för honom både på och utanför borden.
Efter att ha lusläst tdningen slog jag mig ner för att fortsätta mitt $0.5-1 grindande på Pokerstars.
De senaste dagarna har gått ypperligt och jag har spelat zen-poker. Allt jag har gett mig in på har fungerat. Bluffar, hårfina nersyningar och alla coinflips har varit på min sida, (ta i trä).
Sen jag skrev mitt senaste inlägg har jag plussat i runda slängar $4000. Det bästa är att varena cent kommer från $0.5-1! (40 fulla inköp).
Även denna session började bra när jag givmilt tilldelades AA på knappen redan första handen. Som vanligt så var det NLHE – Headsup som stod på schemat.
Jag möter en okänd själ från Kanada. Vi har båda har prick $100 framför oss.
Jag höjer mina raketer till $3 och till min glädje svarar han med en kaxig $tia.
God morgon NPPA87!
Eftersom jag inte har någon som helst koll på fienden i centrum väljer jag att spela essen snabbt och gör det till $30. Han visar mig ingen respekt då han snabbt skjuter in varenda stackars dollar han har kvar. Jag synade självklart snabbt. Han har AK off, och mina ess står sig bra. Bra start på dagen? Hmm.. Kan tyckas!
Han skriver ”sick” i chatten och laddar snabbt upp med $100 nya. Den tidiga smällen verkade tilta honom och han höjer, höjer, höjer och höjer.
Jag får inga som helst spelbara kort och min stack krymper lite till $170.
Med K9 ruter höjer jag från knappen till $3. Kanadensarn fortsätter att vara jävlig och 3-betar till $11. Jag bestämmer mig för att ta en flopp, då han kan ha vad fan som helst med tanke på hans överväldiga, aggresiva spel.
Floppen kommer Q79 regnbåge. Han betar $16 och med mellanpar måste jag ta en syn. Jag vill inte höja här för att åka på en 4-bet. Då sätter jag mig i en svår sits. En syn känns given.
Turn är en tia och han fortsätter med sin oselelektiva aggresivitet och slänger ut $22. Beten känns svag, eftersom den är ganska liten i förhållande till potten. Återigen synar jag.
Han har $80 kvar.
Rivern kommer med en betydelselös 2:a. Fienden tänker en stund och går sedan all in för sina resterande slantar.
Vad hade ni gjort i denna situationen? Hur uppfattar ni handen? Vad kan han ha?
Jag tycker att han har spelat handen alldeles för hårt för att det ska finnas någon logik.
Han känns svag och efter lite dividerande i min hårt arbetande pokerhjärna kommer jag fram till att jag har bästa handen. Fråga mig inte varför. Jag bara vet det.
Jag synar och han visar upp 34 off.
Potten blir på $260. Jag tackar och tar emot.
10 händer senare plockar jag honom på $100 till när han går allin preflop med sina nior mot mina knektar.
Surt lämnar han bordet.
Efter det får jag inte så himla mycket action. Jag vinner några fina potter dock och sessionen slutar runt $600 upp på ca 4 timmars spel.
Senare på kvällen blev det 2 timmars hockeyträning. När jag kom hem var jag för trött för att ta ett ”nattpass” och bestämde mig för att komma i säng tidigt för en gång skull.
I morgon ska jag till stan för att inhandla nya vitvaror till tvättstugan. Jippie! Finns det något roligare än att lägga sina vinstpengar på sånt?
De som inte hajade sarkasmen i meningen ovan kan genast sluta läsa min blogg…
Jag hoppas och tror att även mitt nästkommande inlägg kan innehålla en vinstsession.
Allt gott, NPPA87.

Med ett klassiskt tänk i blicken och en hyperalert hjärna, satte jag mig igår kväll ner för att göra det jag lever på; ta pengar från fiskar på internet. Kvällen slutade $2000 upp på ca 5 timmars spel och jag kände igen mig själv för första gången på länge.
Tilten var flera hektar bort. Koncentrationen var på topp och analyserna satt klockrent. Felbesluten var som bortblåsta medans ett analkande lugn återigen spred sig över min tidigare ”fram och tillbaka bankrulle”
 
$2000 i sig kanske inte är några Durrrr-summor, men sättet jag vann dem på var mer positivt än att vinna $15k i vanliga fall – jag spelade mitt A-spel!
 
Som jag nämde i mitt förra inlägg så skulle ju det här vara en form av en nystart. Med detta i bakhuvudet kapade jag av mitt ego, svalde min stolthet och öppnade upp pokerstars för att bokstavligt talat GRINDA.
No Limit Texas Holdem – Headsup är min starkaste gren. (I varje fall om man ser till mest inspelade kronor). Mina vanliga nivåer, så som $3-6, $2-4, kastade jag inte ens blicken åt, utan satte mig ner på tre $0.5-$1 bord.
Att vinna $2000 (20 fulla inköp) på den nivån på 5 timmar spel är ett mer än godkänt resultat.
Det är just därför denna vinstdagen var skönare än andra.
 
Det började dock inte bra. Efter 20 minuters spel hade jag backat 2 inköp ($200).
Fast händerna blev förlorade pga utdragningar, som för mig är bättre än att tappa potter på dåligt spel.
 
Eftersom det var ganska länge sedan jag spelade på den här nivån så hade jag ingen koll på någon av lirarna, som törstigt satt och väntade på fisk.
Till följd av denna okunskap fick jag sätta mig ner på första bästa fullinköpare. Jag möter aldrig några som köper för mindre än 100bb. Jag förespråkar deepstack-poker, och mer eller mindre avskyr mini-inköpare.
Vad säger ni om detta? Föredrar ni att möta djupa stackar eller motsvarande? Det skulle vara kul att höra lite åsikter om den frågan. Säg gärna vad ni tycker..
 
Fienden var från staterna och hade runt $150 framför sig. $150 som jag ivrigt planerade att stjäla.
 
Det händer inte mycket de första minuterna. Skaplig standard-headsup; raise, cb, fold ungefär.
Efter några småvinster hade jag spelat upp mig till $120, då jag tilldelas QQ i bb.
Rituellt och hastigt höjer knappen till $3. Självklart ska jag 3-beta mina kvinnor här och väljer att göra det till $10.
Amerikanen synar snabbt.
Floppen kommer J86 med 2 ruter.
Jag slänger ut en standard fortsättningssatsning på $14. Han tänker en kort stund och svarar därefter med att säga $38.
Han kan ha precis vad %&¤ som helst; en naken knekt, färgdrag, set, 2 par, stegdrag, iskall bluff osv.
Jag tror med största sannolikhet att min hand för närvarande är bäst, och ser ingen anledning till att inte ställa in resten av pengarna.
Han synar snabbt och visar upp AJ.
Jag hinner inte ens tänka klonk, innan turn vidrigt ska para bordet med en äcklig J.
Potten blir på $240 som amerikanen kan bränna på hamburgare och chilifries.
 
Utdragningen stör mig inte. Mitt nya jag har lovat att inte tilta och jag laddar snabbt upp med 100 fräscha dollar.
 
Sakta men säkert äter jag mig tillbaka, med hjälp av åtskilliga bluffar och vågade värdebetar. När jag spelar mitt A-spel så är jag faktiskt grym på marginella värdebets. Det är en av mina starkaste sidor som pokerspelare.
 
Jag har jobbat upp mig till $150 igen innan nästa smäll kommer.
Återigen är det två röda damer som får stå för misären.
Jag höjer på sedvanligt manér till $3 från knappen och Don King på andra sidan bordet mopsar inte helt oväntat upp sig med en återhöjning till $11. Vi har spelat i ungefär 40 minuter och han har 3-betat var 8:e hand i princip. (I alla fall om jag kan lita på min pokertracker)
Jag bestämmer mig för att spela mina damer snabbt och slår återigen om till $31. Jag har spelat honom hårt preflop hela kvällen och jag väntar mig inget annat än ett ställ med alla händer över medel.
Till min förvåning så kallsynar han bara.
Synen oroar mig. Jag hade mycket hellre sett en allin. När han synar 4-beten så vet jag inte riktigt vart jag står. Han kan mycket väl spela kungar eller Ess på det viset.
Men han känns inte som någon vidare trixig spelare, så jag förmodar att han bara är trött på mina frekventa höjningar och bestämmer sig för att ta en flopp. AK är ungefär den enda handen jag helt räknar bort. Att ta en kallsyn med AK i den här situationen är som att ta ekonmiskt självmord. Min handrange är långt ifrån höga par och det vet han om.
Hmm.. Vad kan han ha? Hur skulle ni tolka hans kallsyn på 4-beten?
Jag tror att nävar som AJ – AT, eller kanske AA-KK, som jag nämde tidigare är troliga händer. Även ett lågt till medelhögt pocket. 
Floppen kommer 779 med 2 hjärter. Floppen är bra för mig.
Mr Amerika checkar och självklart måste jag beta. Potten är på $62 och jag har ca $100 kvar. Att beta runt pott här tycker jag är ett dåligt spel. Det visar min fiende att jag är totalt bunden till potten och utelämnar alla möjligheter för bluffar från hans sida.
Har han mig slagen så har han. Det finns inte en chans att jag lägger mig i den här potten. Har han dragit ut mig, så är det inget att be för. Har han ett högre par så lyfter jag på hatten för ett bra spel.
Jag väljer att lite fiskigt beta $31 igen. Den lilla beten kan indikera svaghet och har jag tur så spelar han tillbaka på mig med en total miss.
Han tänker en stund och höjer sedan allin.
Jag synar självklart och min preflopanalys visar sig vara rätt. Han har AT hjärter.
Hans 12 outs visar ingen barmhärtighet utan uppenbarar sig på rivern med ett sjungande spader A.
Jag tycker att jag spelade handen bra och ångrar inte något.
Efter den handen vände det. Jag vann 5 st $200 eller högre – potter på mindre än 20 min. Kvällen fortsatte från denna stund i samma tempo och jag fullkomligt krossade allt och alla som stod i min väg.
Kl 04.00 stängde jag ner min laptop med ett belåtet och lättat leende. Det var så himla skönt att känna igen sig själv på borden igen, att ni aldrig kan tänka er. En sten släppte från bröstet och den brinnande elden i i hjärnan slockande sakta…
Hoppas nu att mitt stabila spel håller i sig..
På Fredag bär det av mot Stockholm. Jag ska hälsa på en gammal polare och hans sambo. Det ska bli trevligt. Shopping, kultur, nöjen och dyra middagar har han lovat. Stekare som han är så tvivlar jag inte en sekund på löftet.
Hehe. Han är en skön lirare och det ska bli kul att besöka honom i hans eget
Jag vill även passa på att tacka Viasat sport för deras tidiga julklapp till männen.
VIASAT HOCKEY. Sjukt, vilken nötkanal!! Häromdagen visade de gamla VM-Matcher och jag satt som lyrisk framför burken.
Min sambo däremot skulle nog hellre se att denna mirakelkanal havererade. I vissa stunder kan jag bli okontaktbar när jag tittar på sport.
Populärt? Nja, inte om du frågar henne.
Ha det gott nu så länge så hörs vi av..
//NPPA87.

Ni som har följt min blogg, vet ju hur dåligt det har gått för mig på slutet, och rehab för mig är att lugna ner mig några dagar och ladda batterierna, för att sedan förhoppningsvis komma ut starkare och hungrigare till min nästa sesssion.
Under vilan bygger jag upp en sorts känsla inom mig. Känslan som jag brukar ha innan jag vinnner stort – under en längre tid. Det är en känsla av inre lugn och harmoni blandat med ett ihärdigt självförtroende.
När jag känner mig så här så vet jag att jag kommer spela mitt A-spel. När jag spelar mitt A-spel är jag en svår motståndare. En aggresiv antagonist som alltid mixar upp sitt spel och sätter myror i skallen på mina fiender. 
Jag har bestämt mig! Jag ska aldrig slå mig ner för att grinda utan att vara berikad med denna känsla. Inte ens en enstaka gång!!!
Varför ska jag tvinga mig ut på etern för att spela ihop pengar om det inte känns rätt?
Varför ska jag ge Prima-nätverkets nötgrindare $2000, för att mina tankar är någon annan stans? Det är ju fullständigt vansinne!
Vad spelar det för roll om jag spelar 6 timmar om dagen, otåligt och vårdslöst om jag backar? Är det inte bättre att korta ner sessionerna för att ge mig själv de bästa förutsättningarna?
Jo, självklart är det så NPPA87, tänker ni – och jag kan inte göra annat än att hålla med er.
Nu är del slut på gåvorna Prima, Full Tilt, Stars, Ultimate Bet och alla andra rakemiljonärer.
Jag ska inte ge bort så mycket som en enda cent till pga dåligt och okoncentrerat spel.
Det har ni mitt ord på!
Jag är verkligen laddad nu. I morgon ska jag slå upp laptopen för att skapa total och fullständig förödelse över allt och alla, som ens vågar ställa sig i min väg till de heliga dollarna!
Det känns som en nystart och jag är hungrigare än någonsin.
Världseliten har en tendens att jobba sig ur svackor, utan den minsta tillstymmelse till tilt.
Moneymanagment, sinneskontroll och en jävla vilja är några av de få faktorerna som har tagit dem dit. Självklart även ett hårt slit bemängat med en mängd talang.
Det är just de medverkande krafterna jag ska jobba på resten av veckan. Skit samma om jag backar några tusen, men jag kan lova att inte en enda tusenlapp ska gå förlorad för att jag är tiltad, inte koncentrerad etc.
Jag återkommer senare under veckan med resultat.
Håll i hatten etern. I morgon ska det grindas!
Allt gott. NPPA87.

Jag har spelat så dåligt de sista dagarna att det skrämmer mig själv.
Ge vilken ammatör som helst 2 kort, och han kommer förmodligen att rensa mig.
Har ni hört talas om en ”payoff-waizard” någon gång?
Det är en pokerspelare som har en tendens att betala av sina motstånadare på rivern fast han vet med största sannolikhet att han är slagen.
Slår du upp ordet i ett lexikon, så kommer NPPA87 upp som definition.
I alla fall om du ser till mina senaste dagar av pokergrind.
Jag har spelat så fruktansvärt okoncentrerat och utan tålamod.
Jag har inte en aning varför. Suget för spelet har funits där som vanligt, men när jag väl slår mig ner för att nöta lite, så blir jag rastlös, vårdslös och allmänt pinsam. Det är nästan så att jag skäms över mig själv när jag avslutar spelpassen.
Hur som helst så måste jag verkligen ta en paus på några dagar och lugna ner mig lite.
För om det fortsätter i denna förlusttakt, så kommer jag att få plocka spik på det lokala sågverket om jag ska ha råd till föda och räkningar.
Jag kan återberätta lite händer ur min senaste session.
Det började faktiskt ganska bra och jag lyckades ackumelera lite pengar, innan handen genast skulle vända för att spotta mig känslolöst i ansiktet.
Prima har ganska slö trafik på headsupborden, så man får ta tillfälle i akt så fort det sitter någon stackare och häckar.
I väntan på mina headsup-offer, så fick jag sitta och nöta lite $1-$2 6-max NLHE.
Jag slog upp 3 bord och köpte som alltid fullt ($200). Jag hatar att spela cashgame med lite pengar. Det utelämnar utan dröjsmål tillfällen för moves och skicklighet. I alla fall i mitt tycke. Vissa spelare är duktiga shortstackslirare, men det är inget för mig!
Redan hand nummer 1 får jag i BB 6T i hjärter. En näve som självklart ska spelas. Om det inte skulle bli 3-betat förstås, som nu mer är regel än undantag på alla bord över 0.5-1.
Utg höjer till $6. Spelaren är för mig ny, och jag har ingen som helst koll på denne. Alla slänger och jag synar bara.
Floppen kommer KT4 med 2 ruter. Jag checkar rituellt till preflop höjaren och han smäller av en salva på $14. Jag funderar en sväng och synar sedan. Ser inget värde i att höja, eftersom han mkt väl skulle kunna ha en kung, samtidigt som han förmodligen skulle 4-beta om han hade någon form av kombodrag. Typ AQ ruter.
Turn kommer en betydelselös 4 och jag checkar återigen.
Den okände nissen tänker en stund och betar sedan $26.
Han kan mycket väl ha en K, men han kan även beta med drag eller helt tom. Det har blivit lite av en trend att beta alla gator heltom på prima. Jag synar.
Rivern levererar ännu en 4, så nu ligger det en triss på bordet. Jag checkar en tredje gång och fienden lägger ut en underlig bet på $12 i en pott på $80.
Hmm. Nu är jag säker på att han inte har en kung eller bättre.
Jag kan aldrig förmå mig tanken att han skulle göra en sådan postoak-bet med någon starkare hand i den här situationen, eftersom jag mycket väl kunde ha en K.
JJ eller QQ är möjliga händer, och då har han faktiskt spelat rivern exeptionellt då han förmodligen sätter mig på just en tia.
Jag kan ju inte göra något annat än att syna. Han visar upp 78 off och jag tackar honom för det. Han spelade handen ganska standard fram till river, där han plötsligt får hjärnstillestånd i mina ögon.
Det finns ju ingen chans att jag lägger något par efter den beten, med tanke på pottens storlek.
På ett annat bord tilldelas jag utg, QJ spader. Utan att ens tänka efter höjer jag snabbt till $7. Alla slänger fram till knappen som envisas med att syna. Knappen är från frankrike och käkar förmodligen Brieost och dricker rödvin i takt med grindningen. Han har ca $180 framför sig. 
Han är en tight, lite vek spelare som jag har ett par 100 händer mot.
Flopp: AT8 regnbåge. Ingen monsterflopp, men dock inte skräp heller. Jag lyckas iaf med att floppa dubbla hålpipor.
I hopp om att plocka hem pengarna redan här betar jag standardmässigt 77% av potten. ($12). Han synar. Synen säger inte mycket. Han kan ha ett drag, ett A eller mellanpar.
Redan innan turn uppenbarar sig bestämmer jag mig för att skjuta på den gatan också, om något ofarligt kort kommer.
Turn: Spader 4.
Det var ett bra kort för mig, eftersom det gav mig ett färgdrag att lägga till på ”outslistan”. Självklart måste jag beta. Har han ett A kommer han säkert att syna. Skulle han ha floppat ett set så måste han höja mig nu, eftersom brädan börjar bli väldigt dragig. Alla underpar till esset vet jag att han kommer att slänga här. Även ett drag, så som J9 etc.
Jag slänger ut en ganska tung bet på $29. Återigen synar han bara.
Med tanke på hans veka spelstil så känner jag mig ganska säker på att han har ett ganska svagt A. Någon form av A7 suited eller AJ. 2 par hade han höjt med på floppen i rädsla att bli utdragen.
Rivern blankar med en illaluktande, harmlös ruter 2.
Hmm. Vad göra? Ska jag ge upp potten till fransosen? NPPA87 är inte känd för att släppa potter och jag börjar ögonblickligen analysera hur jag ska kunna plocka hem potten.
En vanlig standardbet på $55 tror jag inte jag kommer någonstans med här. Synade han turn med någon form av ett A så kommer han även syna rivern.
Men ändå känns han svag. Som han för övrigt gör i de flesta potter han spelar.
Checkrasie är inte att tänka på, då jag vet att han checkar ner AJ och sämre bakom.
Jag bestämmer mig för att överbeta potten med en all in för $120. Överbeten är ett vapen jag ofta använder mot fiskar när jag vill ha betalt med en bra hand. Förhoppningsvis har Seanpierré från paris varit uppmärksam på detta.
Han tänker i en hel minut och skriver sedan ”AQ…nh” i chatten innan han slänger.
Jag älskar tight/veka spelare!
Senare lyckas jag med konststycket att vinna en pott på $600 med J hög!!
På floppen 428 med två hjärter hamnar jag på något sätt allin med JT hj. Killen jag är allin mot har mina $300 täckta, och är en hyperaggresiv spelare från vår kära huvudstad.
Turn och river levererar båda två svarta A.
Jag hinner inte ens skrika ”fan” innan jag får se att han vänder upp 36 hj för lägre färgdrag med hålpipa som tillägg.
Klonk tänker jag och flinar ondskefullt.
Efter den handen var det slut på det roliga.
Inom loppet av 25 minuter hade jag förlorat all förtjänst som jag nött i ihop de första 2 timmarna.
Utragningar blandat med en hög av dåliga syner och kassa spel gjorde att även denna dagen slutade närmre $3000 back.
Jag hade tänkt att lägga upp några förlusthänder, men då skulle inlägget bli för långt, så jag får göra det i det nästkommande.
Den här veckan har varit den sämsta på många månader. Får verkligen hoppas att det vänder snart.
Det är inte bara plånboken som tar stryk under förlustperioderna utan även självförtroendet. Kanske har man bara haft flyt de senaste åren och i långa loppet är man inget annat än en mid-level fisk? Så börjar genast tankarna virvla i skallen, när man går i förlustens tecken.
Är det någon som känner igen sig?
 
Allt surt, NPPA87.

Det är stimulerande och spännande.
Men sen finns det stora nackdelar. Svägningarna i plånboken, är och kommer nog alltid förbli det mest påfrestande av dem alla. Ena dagen vinner du $3000 och du går på moln. Andra dagar förlorar du $7000 och humöret sjunker huvudstupa ner till botten.
 
Lika viktigt som det är att skilja på jobb och vardag, är det att koppla bort pokern när du inte spelar. Det går inte att ligga och tänka på händer och potter när du ska sova.
Tro mig, till slut blir du galen!
De första åren när man spelade tänkte jag knappt på något annat, pratade inte om något annat. Ibland spelade man 14-15 timmar i sträck. Det håller inte! Vissa nätter kunde man komma på sig själv slumrandes med laptopen på bröstet.
”Sjukt”- kanske normala människor tänker. Men erkänn; det är många pokerspelare som känner igen sig(?).
 
För att spelet ska gå bra och för att du ska fortsätta vara en vinnande spelare måste du ha struktur på dina sessioner samtidigt som du ska försöka upprätthålla en normal vardag. I varje fall är det så för mig.
Släpp allt som har med poker att göra när du inte spelar. Att analysera sina luckor och brister är självklart en tvungen förteelse, men det kan du göra under sessionens vända. Plocka upp handhistorikfunktionen mellan händerna, och gå noga över vad du kunde gjort bättre, och ta med dig det som du gjorde bra.
 
Missförstå mig inte nu.. Jag skriver inga instruktioner till er läsare. Inte heller är det fakta.
Människor är lika komplexa som spelet i sig, och vissa vinnande spelare kanske har helt motsatta åsikter. De åsikterna kanske är lika mycket rätt/fel som mina.
Men tanken med en blogg är ju att skriva ner sina funderingar respektive upplevelser.
Och det jag har skrivit ner nu är just . Vare sig jag har rätt eller fel!
 
 
Ankomsten hem ifrån Norge blev försenad. Jag och tjejen bestämde oss för att stanna några dagar till och kom hem först igår.
 
I måndags åkte vi till Strömstad med min brors familj. Vackert väder blandat med mysig stämning och bra shopping gjorde besöket till en toppendag. Jag älskar Strömstad. Härliga bryggor och FETA båtar. Kan det bli bättre?
Det enda jag kan klaga på, så är det maten vi åt. Eftersom det inte är högsäsong, så var inte många bra syltor öppna. Istället fick det bli en halvsunkig pizzeria och resultatet var därefter.
 
I tisdags var det dags för match! Sparta Warriors vs Vålerenga.
Det var en riktigt bra match trots att det bara var en träningsmatch. Standarden på den norska elitserien har stigit enormt de sista åren. Tar förbundet bara bort taket för hur många utlänningar du får ha i laget, så tror jag det kommer att bli ännu bättre.
 
Brorsans lag, (Sparta) vann med 4-3. Min äldre broder och hela laget spelade bra. Vålerenga var rätt bleka med några undantag. Mats och Marius Tryggs lillebror imponerade. Kvick, teknisk liten krake.
 
Pokern har gått dåligt de senaste dagarna. $2700 back, närmre bestämt.
Det är lika frustrerande som det är sorgligt. Det som retar mig mest är inte förlusterna i sig, utan sättet jag förlorat på. Utdragningar kan vara helvetiska, det tror jag de flesta tycker(?).
Men håll med om att det är jobbigare att förlora för att du gör dåliga spel och känner dig utspelad.
Precis så har det varit för mig de senaste dagarna och det stör mig.
Jag har mestadels spelat No Limit Holdem-headsup på Fulltilt. Nivåerna har legat mellan $1-$2 och $3-6. De största förlusterna har utspelat sig på $2-4.
 
Det blir ofta att du möter samma motståndare när du spelar headsup. Detta kan både vara på gott och ont, men när du förlorar kan det vara bra att röra på sig. Annars kan det sluta i katastrof.
Just därför tänker jag ta ledigt i morgon för att sedan grinda lite på Prima-nätverket resten av veckan.
Förhoppningsvis vänder det!
Jag återkommer med uppdateringar senare i veckan.
Allt gott, NPPA87.