09.04 stod jag parkerad med resväskan i första hugg på Karlstads tågstation i fredags morse. Tåget mot Göteborg skulle gå några minuter senare, där jag skulle byta tåg ner till Växjö. Men när höll det obscena bolaget SJ sina löften senast? Vi kom i väg från stationen klockan 10.00. Jag skulle stanna i Gbg en kort stund, för att sedan åka vidare emot Växjö, som var min slutdestination.
Jag frågade konduktören om vi skulle hinna med bytet, och han svarade med ett gränslöst falskt: ”Det ska nog gå bra… Om inte, så fixar vi något annat åt dig” Naiv som jag är så trodde jag på den 2 meter långa, göteborsk-brytande SJ-konduktören.
När jag äntligen anlände på centralstationen i vår härliga, svenska stad – Göteborg – klev jag med irriterande steg rakt emot kundservice, för att höra vad de skulle hitta på för åtgärder. I disken möttes jag av en stressad, lätt överviktig ur-göteborgare, som till min häpnad meddelade mig att jag minsann skulle få vänta ett antal timmar innan jag skulle kunna åka vidare till Växjö. När jag yrkade på att jag var tvungen att vara nere i Växjö senast klockan 17.00, log göteborgaren i luckan lite hånfullt, och förtäljde för mig att jag skulle komma dit först klockan 21.30. Min irritation förbyttes genast till ren och skär ilsknad. Självklart var detta alldeles för sent för att min resa skulle vara nödvändig, så jag skakade på huvudet, muttrade några fraser om SJ och talade om för servicemannen att detta minsann var den sista trippen jag gjort med SJ.
Jag bröt dock mitt löfte väldigt snart, när jag – några minuter senare – gick tillbaka för att boka min hemresa emot Karlstad, samt kräva pengarna tillbaka för Växjö-biljetterna.
Som tur var, var min flickvän med på resan. Hon skulle följa med till Växjö, för att sedan åka vidare mot Nybro och Emmaboda, där hon skulle hälsa på några gamla kompisar ifrån vår tid i Småland. Vi bodde nämligen där ett tag, då jag spelade hockey för Vikings.
Vi bestämde oss för att vi inte ville sitta i en kalsongblå SJ-vagn hela fredagen, så efter lite övervägande tog vi beslutet att stanna i Göteborg över natten. Jag tog in på första bästa hotell, som var First Hotell, som låg ganska bra – ett stenkast ifrån centralen. Dubbelrummet var precis svindyrt, men servicen var bra, rummen var fräscha och restaurangen och lobbyn höll hög klass.
Vad gör man i Göteborg på en fredag? Urvalet är ju självklart för stort för att hinna med på en kväll, så vi satte genast fart för att ta vara på vår resa så mycket som möjligt. Efter en snabb lunch bar det av till vår första anhalt, som blev Göteborgs Universeum. Där kollade vi på hajar och klev in i en regnskog som forskarna på Chalmers hade tagit fram. Det var en ganska mäktig upplevelse, och de hade faktiskt lyckats bra med att fånga regnskogens klimat och växter. Apor hoppade över huvudet på oss och mystiska grodor och fåglar sprang framför våra fötter. Vistelsen blev dock ganska kort, då min flickvän inte alls uppskattade de fria djuren som var ganska närgångna.
Sedan bar det av emot Liseberg (ett måste när man är i Göteborg som karlstadbo). Ett tecken på att jag har blivit gammal var, när jag för första gången i mitt liv, inte köpte ett åkband – utan gick fram till biljettkiosken och sa: ”3 åk-kuponger, tack” . Jag kände hur det genast växt gråa hårstrån när jag gick ifrån kön utan ett åkband runt hanleden. Min flickvän drog helgens jackpott, när hon vann världens största Dumle på ett av Lisebergs förrädiska chokladhjul. Jag föreslog att hon skulle ge förpackningen, på ca 10 kvadrat, till en glad unge, men min sambo avslog mitt förslag kvickt och bestämt. Likt ett barn på julafton höll hon hårt i sin godisvinst.
Efter Liseberg tog vi Taxi till hotellet för en snabb dusch. Sedan bar det av till stan igen där vi shoppade lite grann.
Både jag och min flickvän var nu ganska slitna. Ingen av oss hade någon vidare ork för att hitta på något väldigt. Vi tog en promenad vid hamnen. Göteborg är verkligen en mysig stad på försommaren. Vi kom fram till Casino Cosmopol, och det började genast rycka lite i pokertarmen. Min flickvän är ingen vidare spelfantast, och trots att hon sa åt mig att gå in, så såg jag hennes besvikelse i ögonvrån. Jag sa åt henne att hon skulle gå tillbaka till hotellet och beställa en ansiktsbehandling och massage, medan jag utforskade fiskarna inne på Cosmopol. Hon svarade utstuderat: ”Men det är ju så dyrt…” Jag visste vad hon ville ha för svar, så jag bestämde mig för att skämma bort min gravida flickvän lite grann – ”Sätt notan på mig du, svarade jag.” Hennes besvikelse var som bortblåst, när hon glatt tackade mig, och önskade mig lycka till, innan hon svansade hem till en skönhetsbehandling.
Det var ganska tidigt på kvällen så jag antog att det inte skulle finnas så många bra spel igång inne i pokerrummet. Jag hade rätt. Jag hade tänkt mig att spela några händer 20-20 eller 50-50, men till mitt förtret var det bara ett enda bord i gång (förutom turneringen som kördes vid sidan av) och det var ett 5-5 bord med maxupptag på 500 kr. I brist på annat satte jag mig ner. Floormanagern trodde att de skulle starta ett 20-20 bord strax.
Snabbt insåg jag hypervärdet på bordet jag satt vid. Spelarna limpade konstant, och möttes man av en kontrahöjning preflop, så var det garanterat A-A eller K-K. Det var inte helt ovanligt att 8 eller 9 spelare såg floppen. Kvalitén höll förvånansvärt låg klass och spelet var rent ut sagt tråkigt. Jag brukar älska livepoker. Det känns inte som ett jobb när man spelar live – utan mer som ett nöje. Dock fann jag bara detta bord långtråkigt och opersonligt.
Min stack rörde sig inte mycket under den korta tiden jag spelade, och inga intressanta händer utspelade sig. Jag gick ytterst otillfredsställd ifrån bordet ganska snabbt och utifrån Kasinot, då 20-20 bordet aldrig drog igång.
Hem till hotellet igen för en sen middag och mys med flickvännen på rummet. Det blev en relativt tidig kväll efter en fartfylld dag i Sveriges näst största stad.
Idag har jag varit på ultraljud. Alla sa till mig att det är en mäktig upplevelse, och jag kan inte göra annat än att hålla med dem. Det var en upprymd känsla som spred sig över kroppen när man såg sitt eget, lilla barn ligga där inne och vrida på sig. Det ska verkligen bli fantastiskt att bli pappa!
Nu ska jag gå och lägga mig. Jag är helt slut efter en tumult helg. I morgon blir det till att sätta på sig blåstället och grinda igen. Det har inte blivit en enda nätpokerhand under helgen, men jag är riktigt sugen, så det ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet igen i morgon.
Jag lovar att jag ska uppdatera bloggen lite bättre i fortsättningen – det har varit lite tunt med inlägg på slutet – INTE OK!
Jag återkommer.
Allt gott,
David